Ja ha, sommartorka både här och där… Men det tar bara en stund så kommer jag på vad att skriva om: SASS! (Intresseföreningen Svenskar Andra Sidan Sundet) Se det är en riktigt sjov hemsida om svenskar som bor eller vill bo eller har bott i Danmark. Anledningarna till att bli medlem i den föreningen skiftar. De lyckligaste är de som bor och ar betar där, i mitt tycke. Jag är rent och skärt avundsjuk på dem. Jag vill också!!!
På hemsidan finns många intressanta delar om hur lätt det är att missförstå varandra. Ordspråk på danska som blir helt märkliga direktöversatta. Vi känner ju till orden, men inte i danskarnas användning av dem. Vi tror bara att vi förstår, så blir det helt fel… Jag säger t ex ”mås” och tror det heter så på danska med, men det betyder röv! Ha ha! Och varför går deras alfabet …x y z ä ö å? Det får man veta där.Jag är medlem såklart och har suttit och skrattat framför datorn ofta. Gör det du med!
http://www.andrasidansundet.se/

Åh, vad det är skönt att leva! Det är varmt och soligt. Jag har dansk musik högt på just nu och det är bara så bra allting! Jag orkar cykla ner till affären varje förmiddag och köpa tidningen. Jag skriver och gör upp planer för hur väggarna i min hall hemma ska se ut. Vad det är roligt att planera annorlunda saker. Sen gäller det att förverkliga planerna i min kreativa fantasi. Som jag vill ha det och blir glad av. Var kommer idéerna ifrån?
Här är rabatten jag har grävt ut och gjort lite större. Jag kallar rabatten för barnkammare, blommorna är mina skyddslingar från trädgården hemma, som jag lämnar om en månad. Hoppas allt klarar vintern här. I eftermiddag kommer Leif. Vi har inte setts på en vecka. Får se om vi orkar vara lite aktiva och bada, paddla och koppla av med annat än renovering och husförsäljning. Livet är ju ändå mer än så. Och ja, det finns hopp om liv! Här är rabatten sedd från sovrumsfönstret en våning upp:

Så vad är det som händer i London idag? Vem har bestämt denna dagen för att döda, skada, förstöra och skapa rädsla? Idag 7/7 2005. Året blir 7 med enkel addition. Det finns absolut en symbolik i det är min fasta övertygelse.
Genast börjar jag tänka om jag känner till någon som finns i London just nu. Jo visst.
Och dagen fortsätter som vanligt här på landet med sol och hetta. Lyssnar på Sommar. Åskan mullrar i närheten. Vildrosen har slagit ut med tre blommor. Kisse satt på trappan igår. Här är han:

Här är en bild på badrummet, som jag slet med förra veckan. Nu är väggen fogad. Golvet ska fogas när jag kommer hem nästa vecka och silikon ska läggas i hörn och runt väggarna. Sedan kan jag beställa badkaret, ett nytt likadant ifö, grått på tassar, som mitt andra badkar i huset, som är sålt. Väggen mellan badkaret och toaletten är det sista delprojektet i badrummet att ta hand om, kakla och byta handfat. Fast det är det ingen större brådska med. Det viktigaste är att kunna duscha och bada när vi väl bor där.
Ja, det är märkligt vad jag håller fast vid vissa saker och vill inte släppa taget. Ett badkar? Varför är det så viktigt? Ett likadant badrumsskåp är inköpt likaså. De viktigaste blommorna är uppe i Norrland nu. Ja, inte alla, men små tuvor av många av de mina finaste hjärtas blommor. Jag har en plan här för trädgården, att göra som en cirkel av rosor, runt om gräsmattan. Nyponrosen finns redan, Lykkefund är flyttad hit. Kinesiska gulrosen ska ner i jorden så snart jag fått hit rosjord. Den växer bra i kruka nu. En vildros finns någonstans i ogräshavet. Finlands vita ros blommar i två buskar så vackert nu. Och en till ros ska sättas senare vid altankanten, som en spegel för nyponbusken. Fast det är bara en idé än så länge. Idéer får jag nya, hela tiden.
Igår ville jag skriva en ny sång. Det gick bara inte. Prestationspressen infann sig. Idag läste jag ur tredje lektionsveckan i boken Öka din kreativitet en affirmation:
”Store Gud!
Jag tar hand om att skapa kvantiteten. Du tar hand om kvaliteten.”
Och se! Vips så kom det en dikt. Jag behöver alltså inte bry mig om att bedöma vad jag gör. Så skönt!
Mina bästa vänner är de som uppmuntrar och stödjer mina kreativa sidor. Mina värsta skapelsefiender är de som bedömer och kritiserar mig. De finns inom mig och utanför mig. Hur är jag gentemot din kreativitet? Hur är du mot mig? Det är något att fundera på.

Nu vill jag visa lite bilder här framöver på olika saker i min omgivning. Det har varit lite tunt med det den sista tiden, för jag har inte haft ordning på datorer och annat jox. Här är mitt nya, fina köksgolv. Jag säger bara:
-Tack och lov för vattenläckan!
Då fick jag råd att låta lägga det golv jag ville ha istället. Det är linoleum, 50-talsstuk, precis som köket i övrigt är ifrån. Luckorna ska bli grå-blåa sen…

Jag har bara skrivit lite här den sista tiden. Jag har försummat hemsidan den sista tiden. Jag har skrivit så mycket annat, mina tre morgonsidor t ex, som en av uppgifterna är i kursen Öka din kreativitet. Och så har jag varit mera kreativ, kursen är lyckad, eftersom jag har kommit igång igen med att kakla och foga i ”nya” badrummet, efter långt uppehåll. Igår fick jag hjälp att foga av Astrid. Idag far jag norrut, äntligen. Egentligen skulle jag foga golvet klart med, men eftersom man ska hålla det fuktigt helst i 24 timmar, så tar jag mig inte den tiden nu. För nu vill jag åka till landet! Packa bilen, packa in katten som ska med för första gången. Hur ska han klara alla timmarna i bilen? Hur ska jag klara att köra? Äh, jag har gjort det förr. Det ska nog gå en gång till.

Leif har flyttat datorn jag ska ha till nya stället och den vill inte ha kontakt med omvärlden. Han ska tömma den och börja om på nytt. Det är lika bra det, för den går ofta i baklås och mår inte riktigt bra alltid. Men bilden på nya golvet har inte kommit med än då. Jag får se när det kommer. Nu är planerna att kakla, vilket tjat om det! måla lite och packa bilen full av saker som ska norrut. Så reser jag på söndag antagligen. Katten och jag. Kisse har aldrig rest så långt förut. Det är en konstig sommar det här. Att tömma ett hus och renovera en lägenhet och leta en till bostad tar mer tid än man tror. Den ”vanliga” fritiden finns inte just nu riktigt. Leif har jobbet att sköta ända tills idag. Klockan 13 ringer klockan ut för honom att ha semester. Skönt!
Jobba på nu Dana!!! Bli klar så att du kan gå vidare!!!

Idag måndag, har jag verkligen varit en duktig flicka! Som Annika Lantz sa en gång i radion: ”En duktig flicka kan alltid göra bättre… ” Så… jag har kaklat!!! Äntligen orkade jag sätta igång igen. Tre kilo bruk gick åt, sedan var jag helt slut. En vägg, utom runt fönstret, blev klar. Och lite till. Innan det målade jag lite tak med. Och jag har städat cementgolvet i köket inför mattläggarens arbete i morgon. Då tar jag mig helt ledigt. Ingen flyttning. Ingen renovering! Bara ut och åka dit kosan styr. Ha en semesterdag helt enkelt! Skönt!

Ja, så heter boken jag har börjat läsa nu, av Julie Cameron. Den är inte ny eller så, men jag har inte sett den förut. Den är upplagd som en kurs på tolv veckor och så har man uppgifter att göra under veckan. Det går ut på att finna konstnären i sig igen. Uppgifterna har bestått bl a i att fundera på vilka som har stöttat ens kreativa sidor i livet, vad de sagt och vilka som har sänkt ens försök till skapande och tagit luften ur en. Man ska skapa tid för konstnärliga möten med sig själv. Det har varit riktigt spännande att fundera och skriva om detta. Det är skönt att ha tid att hålla på med sånt här. I den vanliga stressen under terminen skulle jag inte orka. Jag har börjat läsa böcker igen, efter ett långt uppehåll sedan jag pluggade det sista med läsning av tung engelsk kurslitteratur. Jag skriver om böckerna jag läser i Oss emellan om någon är intresserad av att följa mitt läsande eller bli inspirerad eller avskräckt.
Jag har beställt nya Harry Potterboken. Det blir avkopplande sommarläsning hoppas jag. Förra boken var i alla fall så spännande att jag sträckläste den.
Nu ska jag iväg och vara skapande… målning av tak och lister i hallen – mitt nya projekt som jag egentligen skulle väntat med. Och kaklingen i badrummet – som jag helst ville slippa. Det är svårast att göra klart och avsluta tycker jag. Suck! Det är roligare att måla!

Inte bryr jag mig om att det är midsommar. Det är bara sillen, potatisen och gräddfilen som säger att det är något särskilt idag. Leffe och jag fortsätter att dela saker, skåp efter skåp, tar det aldrig slut? Det är tröttsamt att gå i värmen och jobba. Katten gör det enda rätta, lägger sig platt ner i skuggan och sover. Flyttar på sig då och då och fortsätter att sova vidare. Nu sist låg han i en gammal fruktlåda av trä. Jag har också tagit mig en tupplur ska jag i ärlighetens namn erkänna.
Jag har planterat lite av Finlands vita ros vid mitt nya boställe. Får se om den klarar flytten. Jag har fått en plantering där som jag får adoptera och sköta om. Det är märkligt vad en del saker kan göra en trygg. Inte det dyrbara och svårskötta, utan just det enkla, hemvanda och vackra. Mina blommor är en stor trygghet för mig. Det är den svåraste tiden att lämna huset nu, när allt blommar och doftar som mest. Bäst att tänka på regnig höst, snöig vinter och kall vår. Då blir det genast lättare att flytta!

Lycka är att ha en katt i knät som buffar och pussas medan man skriver en blogg. Olycka är att han har en fästing nästan vid munnen, stackars kisse.
Lycka är att ha ett hem att komma hem till, där man trivs. Olycka är att ha ett hus som är som en presumtiv tickande mögelbomb.
Lycka är att ha sommarlov. Olycka är att inte njuta av det.
Lycka är att kunna förtjäna pengar till sitt uppehälle. Olycka är att pengarna tagit slut och att leva på kredit.
Lycka är att ha nyskurade golv i huset. Olycka är att sakna köksgolv i nya lägenheten.
Lycka är att ha lingon att koka sylt med. Det är en lycka att känna vilja att göra det nu!

Jag vaknade kl.6.45 och gick upp en sväng med ett leende på läpparna. Å, så skönt med sommarlov, tänkte jag. Frihet! Och sen gick jag och la mig igen och drömde mardrömmar om en lång resa. Jag drömde om att packa. Vi skulle åka till USA med jobbet (skulle aldrig resa dit med jobbet i verkligheten) Jag hade glömt både pass och pengar och biljetterna till oss alla i gruppen. Kände missnöjet och minns att jag inte ville ge upp deras chans att få resa dit. Sen vaknade jag kl 9 igen. Tittade lite i almanackan och kände så ångesten komma krypande med sitt blöta tunga täcke. Sommarsolstånd! Idag! Sommaren, vart tog den vägen??? Plötsligt ville jag inte gå upp och börja dagen. Vad har jag att göra? Bara en massa måsten och krav. Packa. Flytta. Göra klart badrummet. I morgon kommer en flyttfirma och hämtar pianot och skänken. Det är på allvar nu. Vad har vi gett oss in på? Jag är rädd för framtiden idag. Att bo själv. Hur kul är det? Eftertänksamhetens kranka blekhet sätter in. Jag skulle ha gått upp klockan 7 medan jag var nöjd med dagen!

Den här helgen har gått i delningens tecken. Skåp efter skåp har vi gått igenom och delat upp, slängt och sparat till att ge bort. Det blir lättare och lättare att slänga saker och papper ju mer vi håller på. Skönt att inte flytta allt sitt gamla skräp till nya lägenheten. Fast jag måste erkänna att mycket flyttar jag utan att sortera med. Jag tänker bara ”sen” till det.
I morgon ska jag åka till stan och byta den så vackra sidenklänningen som jag köpte på Rabalder i torsdags. Jag provade medium först och den stramade över magen, inte så fint alls. Så provade jag large och den satt ju löst och ledig runt midjan, men expediten avrådde från köp. Nu tog jag den ändå, för jag ville inte avstå från att äga den. Väl hemma bestämde jag mig för att det är dags nu! att gå ner mina överflödskilon – och då kan jag köpa den mindre klänningen i alla fall. Moroten blir att väga mindre och passa i klänningen till midsommar kanske. Tillbaka till viktväktarmatsedeln alltså och äta mer och nyttigt. Och äga färre saker – bli lättare till sinnet absolut! och kring magen kanske med?

Vecka går, sakta men säkert framåt. Semestern närmar sig… Jag gräver i mina flyttlådor varje dag, tills jag mår illa. Då gör jag en låååång paus. Jag övar mig på att kasta mina gamla saker, böcker, pärmar och papper. Det känns faktiskt skönt då. En del ställer jag bara in i skåpen och tänker ”sen…. ”. Ja, ja…
Jag har också en obehaglig känsla i magen, en oro, ett missnöje, och jag tror jag vet vad det är. Kroppen vill säga mig något helt klart. Och jag vill inte riktigt lyssna. Sen… ska jag ta ställning till det som känns. Inte nu. Nu gäller det bara att gå ner i varv. Se framåt till lediga, lata dagar, fyllda av solsken, läsning, renovering, flyttning och andra kreativa saker. I morgon torsdag ska jag t ex mingla bland okända människor och lyssna på olika föredrag om semester och hur man gör med stress och att lämna saker bakom sig och inte älta gammalt strunt under sin semester. Precis vad jag behöver höra på. Jag och en jobbarkompis går dit. Roligt!

Aj! Å, vad ont jag har i kroppen. Det känns som om en ångvält kört över mig… Jag har packat alla saker i skolan – och det är något otroligt mycket jag har av privata saker, sparat i många år – och packat upp, möblerat nya rummet på ”nya” skolan med bord, skåp, piano och allt. Flyttat ut lådor som inte ska packas upp just nu och skyfflat runt saker hit och dit. Puh! Och jag klättrade över ett bord, puttade undan lådor som stod i vägen och fick en sträckning i lårmuskeln, aj vad det ömmar. Och jag som ska gå på avslutningsfest i morgon, det blir ingen dans för mig då helt klart! Nä, fy tusan för skolor som läggs ner. Det är inget för mig! Aldrig mer! (Som om jag kunde bestämma sånt… )
Jag får ta det lugnt i morgon tisdag. Sakerna springer minsann inte bort. De står där de står!