Idag städas vårt hus av en städfirma. Nästa måndag övergår huset till de nya ägarna. Det är första gången som jag är villig att betala för att andra ska ta hand om min smuts. Jag orkar inte mera nu. Det känns skönt och lyxigt, jag kan gå omkring hemma, nyduschad och ha en lång skön frukost och sitta vid datorn med katten i knät istället. Det var tre stycken som kom och jag är säker på att två av dem inte kan ett ord svenska. Alla tre rökte och de började med att sitta i soffan ute och röka. Hoppas det blir bra ändå. Jag vill inte vara där och titta.
Kvar att göra är att rensa lite i rabatterna och skriva ner ungefär vilka växter som finns. Micke kom på att jag kunde ju ta kort med digitalkameran och skriva ut dem på datorn med namnen istället för att rita kartor. Ja visst! Då kan jag sitta hemma i lugn och ro och göra det i veckan. Fast jag behöver investera i en färgskrivare då. Och köpa en ny mobiltelefon samtidigt kanske. Och cykel. Och.. Nä, nu får jag ta och lugna mig! Jag ska jobba med. På onsdag. Leffe började idag.

Så det finns en ände på allt, även om jag inte riktigt trodde det när ingenting i huset blev klart och tomt. Hela veckan har känts tröstlös och utan slut. Det är bara Leffe och jag som har tagit slut. Men idag, så vände det äntligen och jag ser allt vi har gjort, alla tomma ytor, tömda och städade förråd. Vi har väl jobbat på många ställen samtidigt och inte sett helheten. Så idag såg vi den och då är det mesta klart överallt samtidigt istället. I morgon ska vi städa carporten och snälla grannar ser till att vi får lägga lite otympliga grejor där ett tag. Dessutom har jag passat på att bada i fina badkaret. Nästa vecka kommer mitt nya likadana badkar till lägenheten! Vi har åkt in till stan och sålt lite porslin. Vi har handlat go´bröd av Astrid på bageriet, det ska vi mumsa på ikväll.
I morgon kväll ska vi bort på middag. Det ser vi fram emot. Och jag ska ta itu med trädgården sedan, rensa lite och kontemplera, i lugn och ro, den sista veckan med huset.

Å. vad vi jobbar och sliter med att flytta och städa och få bort allt vi har samlat på oss under åren. Det är så jobbigt. Vi orkar bara några timmar varje dag, sedan är vi helt slut. Idag har vi dock kommit en bit på väg mer synligt. Vinden är tom och städad, ett förråd är tomt och städat, alla rum utom hallen och köket är tomma och dammsugade. Ja, nästan alla rum i alla fall. Slutet av en flyttning är värst. Och början. Och det som är sen. Vi har börjat fixa i ordning lite med i trädgården. Jag har plockat krusbär.
Parallellt med att flytta ser jag framåt i tiden. Om en vecka börjar skolan. Kursen jag vill gå, hur blir det med den? Drömmar jag har, kan de bli förverkligade? Vad kommer jag orka göra? Just nu ser jag inte på framtiden med glädje. Suck!

Det är återigen en ny månad. Skördetid. Dags att plocka hallon, blåbär, vinbär, krusbär – om man vill. Om jag vill. Krusbär absolut. Sista skörden hemma i huset. Augusti. Månens månad. Jag ser kräftskivornas pappersmånar hängande, stora och lysande i min fantasi. Augusti sjunger om sommaren som går in i en ny tid, den avslutande fasen. Där vågorna kluckar mot stranden och säger: sommar´n är slut snart, slut, slut…
Augusti rymmer både stor utveckling och mognad, från sommar till höst, från början till slutet. Också vädret kan skifta, från varmaste sommardag till blåsigt och regnigt höstväder.
Augusti. Börja jobba igen efter sommarlovet. Där finns mycket känslor av det ena och det andra. Och frågorna kommer på natten: Kommer jag vara på min rätta plats? Kommer det att bli bra? Vad var det nu igen jag jobbade med? Rädslan inför framtiden är som störst i augusti.

Nu arbetar Leif och jag hårt med att packa det sista hemma i huset. Allt ska ner i lådor och påsar. Alla krokar ska bort. Hyllor ner. Skruvar skruvas ur. Gardiner tvättas och strykas. Jag packade ihop skafferiet. Hur kommer det sig att jag aldrig rensar där? Det var en intressant upplevelse att se hur mycket gammalt som finns. Tur att det finns datummärkning på grejorna. Synd att jag inte kollar den oftare bara. Tre stora påsar gick direkt ner i soporna. Jag blev filosofisk av detta rensandet. Skulle jag vara lyckligare om jag hade mer ordning i skåpen? Vara mer levande? Håller skräpet i skåpen tillbaka en i livet eller har den med full ordning i skåpen inget liv? Frågor, frågor!
Idag ska vi städa ur ett stort förråd med verktyg, målarfärg och bilgrejor och annat som var bra att ha. I morgon kör vi bort alla saker och tömmer huset. Det är dags att flytta.

Spegel, spegel på väggen där,
säg vem som vackrast i världen är…
Var kommer spegeln ifrån? Vad har den för historia? Vem har speglat sig i den och känt sig vacker som rosen uppe på krönet? Glaset är bytt. Fick någon sju års olycka eller var det tiden som förstörde glaset eller annat?
Vissa frågor får aldrig svar. Spegeln är vacker och lagom sliten. Ungefär som jag då… ibland. Nu hänger spegeln i sovrummet – rosenrummet.

Vi har haft vårt fritidshus i fem somrar nu. Idag, jag säger idag, har vi spelat tennis på tennisbanan som finns etthundrafemtio meter från dörr till dörr. 150 meter. Inte mer. Mindre om man går fågelvägen. Och, jag är förvånad, det var roligt att spela. Jag följer ju inga spelregler precis, och är glad att träffa bollen. Jo, jag har bollsinne. Visst! Sen har jag ingen direkt kondition att tala om. Och det är egentligen tack vare att vi flyttar från huset, som racketar och bollar kom med upp hit i år. Vi turades om att spela Leif, Astrid och jag. Jag gav upp först.
Nu har jag läst klart senasteHarry Potter-boken. Inte lika spännande som den förra, men mer klargörande inför sista boken kanske.
Här är jag:

Igår utflykt i hyfsat väder, idag heldags ösregn. Och vi som skulle ha paddlat… Tja, då får vi väl göra det nästa år istället. Nu har vi bara ett par dagar kvar i vårt sommarparadis i Ångermanland. Och var är sommaren då?
Igår var vi, jag, Leif och vår dotter, på utflykt till Örnsköldsvik. Det regnade inte. Vi gick och shoppade. Jag som har minst pengar, köpte mest. Ja, jag lånar pengar och tröstköper. Först ett par nya Fjällräven-byxor. Sen knoppar till en byrå jag ska renovera. Och sist piller av Rosenrot. Jag tror att jag ska bli piggare och mer koncentrerad av dem. Sedan gick vi på antikaffären och fann inget. Till loppisen i hamnen och visst, Leif hittade skidor och stavar för 60 kr. Jag tänkte att jag också behövde skidor och stavar och fann det för 50 kr. Se, det var en bra loppis! Vi åt på den trevliga kinesen och blev proppmätta. Men den lilla söta pojken som brukar vara där med sin mor och far, var i Kina nu. Jag trodde inte att jag skulle äta mer, men bara några timmar senare stoppar jag i mig kakor och godis igen. Inte bra.
Regndag! Jag sitter inne med katten och läser Harry Potter. Leif och dottern åker till Härnösand.
Här är en hälsning till den som är född och uppvuxen i Örnsköldsvik, denna trevliga shoppingstad! Hamnen med lyftkranar, den upprivna hoppbacken i bakgrunden och bygget för Botniabanan:

Jag har en lillebror som bor i Australien. Han flyttade dit för länge, länge sedan. Vi har sällan haft kontakt. Vi har aldrig umgåtts som vuxna någon längre period, bara setts några timmar, några gånger de senaste 24 åren. Ändå finns det en känsla av samhörighet. Han och jag har en sak gemensam: vi har båda en lillebror och en storasyster till.
Det finns särskilt en sak jag beundrar hos honom och det är att han har levt sina drömmar. Nyligen har han blivit a fire fighter, brandsoldat, som 45-åring. Visst är det tufft! Han spelar fortfarande ishockey, som ett sätt att hålla sig i form.
Igår var vi ute och firade hans födelsedag, alla fyra syskonen, en överlycklig mamma, min yngsta brors fru och min brors bästa kompis. Vi åkte på s/s Blidösund och lyssnade på ”Fläsket brinner”. Det var en annorlunda dag.
I morgon åker min australiensiske bror hem igen. Det blir vardag igen i Sverige. Tack för att du kom förbi och knackade på min dörr! Det uppskattade jag.

Juli, mitt i sommaren, är för mig den här dikten och sången som Lena Nyman och Rune Andersson sjöng för länge sedan. Text av poeten Karl Asplund. Musik av Berndt Egerbladh. Så vacker och sann! Jag sjunger den varje juli månad.

Redan ljusnar julinatten.
Redan klarnar himlen rött.
Nyss min älskade har somnat
vid min sida trygg och trött.

Redan vaknar fågelsången.
Sakta sjunga pulsens slag.
Varm och klar i hjärtat vaknar
livets långa lyckodag.

Så var har jag min lycka? Uppe på himlen i Lyckans Stjärna eller här, i mitt hjärta? Hm!

Det är en härlig och skön känsla att nå fram till ett delmål. Äntligen kan jag ta mig en dusch i mitt nästan färdiga badrum som jag håller på att kakla. Nu är det bara delen bakom handfatet kvar och något lite till. En baggis! Nåja, det gamla kaklet ska bort där bakom med. Och det kommer att gå det med. Allt är inte perfekt, men det är tillräckligt bra för mig. Jag har ju gjort det själv! Nu ska jag beställa badkaret!
De här sista dagarna har jag förstått att jag i hjärtat har flyttat in i min nya bostad. Det känns bara bra. Jag behöver inte fundera på var jag ska sova, jag sover hemma, i min lägenhet såklart! Även om det återstår många praktiska saker i huset, så är det bara att utföra det och för varje sak som görs, är det en avslutning, trådar som fästs i väven och sedan kan klippas av. Vägs ände. Jag är där nu.

Jag jobbar hårt och har inte tagit mig tid alls till att skriva och läsa de sista dagarna. Jag var i Gävle igår och fick titta på lådor med Gefleporslin som en kvinna där hade fått med huset så att säga. Vilken skatt! Vad roligt för henne att upptäcka porslinets värld så. Jag fick köpa hennes delar av Blått band, tre delar varav två som jag inte tidigare hade. Det var alltså som en skatt för mig med.
Jag kom hem till lägenheten och satte genast igång med att göra klart så att jag i morgon kan duscha i nya badrummet. Så har jag en idé att måla runt en dörr och så var färgen inte här. Snopet! Det betyder väl att jag ska ta det lugnt och gå och lägga mig, jag sov bara tre timmar i natt i huset. Jag var på fel ställe då. Nu är jag hemma, i min lägenhet. Hoppas jag kan sova här nu då. Och inte drömmer mardrömmar om Världarnas krig, som jag såg i kväll bl a med min gamla familj, syskon och mamma. Gonatt!
Jo förresten, precis som jag undrade vad Carola i Allsången skulle slänga i väg år, då tog hon blommorna ur planteringen och kastade iväg. Hon överraskar verkligen. Förra året en stövel, i år blommor med jord! Ha ha!

Ena dagen är det för varmt för att paddla kanot. Andra dagen för blåsigt. Vi var upp på Hallstaberget i Sollefteå istället och åt glass. Vidunderlig utsikt över stan och Ångermanälven!
I morgon, torsdag åker jag till Gävle och tittar på porslin. Sedan hem och göra klart ett badrum. Nog pratat om det nu! Här är utsikten:

Vad finns att göra? Slet ikke noe! Jag har städat lite. Solat lite. Ätit lite. Tittat på tv lite. Tvättat lite. Har lyssnat på Sommar med Maria Blom. Hon är underhållande. Fast jag har inte sett filmen hon gjorde. Känner mig lite rastlös. Vi hade en plan att åka ut och paddla idag, men det blåser för mycket för det, tycker jag. Kanske blir det på onsdag istället. Ska plantera sista rosen idag. På tisdag får vi middagsbesök. På torsdag åker jag hem en sväng. Jag ska stanna i Gävle och titta på porslin som en kvinna där har ärvt. Det blir spännande. Tänk om det finns Blått band där i bra skick… Nä, som sagt var… Vad finns att göra? Slet ikke noe! Sommartorka! Här är en kisse som gäspar i soffan: