Om fem veckor vill jag sitta på tåget ner till Danmark! När kan jag börja packa?
Ikväll har jag sett Poirot på DR1. Sen planterade jag lite myskmadra och kärleksört från landet här utanför i rabatten utanför porten. Det var duktigt gjort av mig, att inte skjuta upp det en dag till. Snart går jag och lägger mig. Trött så in i norden, efter bara två dagar på jobbet.
Har köpt en ny digitalkamera idag. Var det den jag ville ha eller ska jag lämna tillbaka den i morgon?

FLøJDøR-EFFEKTEN
Almengyldig observation

En fløjdør har den egenhed,
at den er ualmindelig bred
og derfor altid står på halv
og derfor altid er for smal.

Piet Hein (1905-1996)

Jag är för trött för att orka gå och lägga mig.

Nej, jag hade inte bråttom hem igår. Men för det behövde jag väl inte göra fel när jag skulle släppa ut vattnet från systemet?… hm… Nu blev det stopp i rören igen och översvämning och det var ju bara att torka upp vattnet och prata med rörmokaren igen och han ska bygga klart resten av avloppet i oktober, bestämde vi. Då blir det uppbrytning av resten av golvet i källaren och så måste det grävas ute på gården, rören ligger långt ner där, på frostfritt djup. Det går före en ny tvättmaskin, för utan ett fungerande avlopp kan jag ändå inte ha tvättmaskin. Men allra först vill jag köpa en ny digitalkamera. Bara vill!!! Är jag bortskämd? undrade en. Det vet jag inte.
Jag drömde att jag mötte en man som var blind. Han tog i mig för att känna på mig hur jag såg ut. Och sen tog han i mig mera och började dansa med mig. Jag bara drogs till honom och hans doft. Ville inte släppa honom. Så vill jag ha det. Och i en ömsesidighet såklart. Finns han? Är jag bortskämd som drömmer sånt?
Och så vill jag börja jobba idag. För då går tiden och jag vill att tiden ska gå, så att jag får åka till Danmark snart igen. Och så vill jag träffa mina arbetskamrater igen. Bortskämd att ha det bra på jobbet? Absolut! Det borde alla få vara!
Och så vill jag få ordning på min onda tand och inte få sprickor i resten. Fast det har jag.
Och så vill jag få kommentarer och mejl och det fick jag ju med. Tack alla ni som skickade mejl och kommentarer, det blev jag glad av att läsa, när jag till slut kom hem sent i går kväll. Bortskämd? Ja, ibland! Skäm bort mig mera, gärna!

Här är fina röda krusbär, som ska med hem. Och så plockade jag hallon igår och gjorde en hallonpaj med vaniljsås till. Mums! Jag är både nöjd och rik såna här dagar.
Idag regnar det fram till 12. Sen kommer solen fram. Jag packar bilen i lugn takt och bär in utemöbler och blomkrukor. Jag ska hem. Har inte bråttom. Jag har halsbränna, ischias, tandvärk, ont i ryggen, värk i leder. Börjar jobba i morgon.

Jag fick tillbaka pengar på skatten i juni. Jag tänkte att de skulle bli till en ny tvättmaskin på landet, för den jag har läcker och är väldigt gammal. Men… pengarna tog slut, innan jag kom till tvättmaskinsaffären. Nå, så klarar jag mig ett år till, tänkte jag. Det gör inget om den läcker.
Jag tvättade trasmattan i köket i torsdags. Det gick bra. Sen tvättade jag mina danska tröjor och lite till igår, men… centrifugen kom aldrig igång. Luckan öppnades inte hur jag än prövade olika sätt. Jag bröt upp luckan med ett järnrör till sist. Så brast glaset.
Nu har jag ingen tvättmaskin. Och inga pengar till en ny tvättmaskin. Det gör inget. Jag klarar mig utan ett tag.

Vaknar upp till sol, värme och fint morgonmejl. Sånt gör mig glad. Och nu sista hela dagen här, vad ska jag då göra? Njuta dagen, så gott jag kan. Duscha och klä mig fint. Baka scones! Klippa gräset. Plocka bär. Låtsas som om sommaren precis har börjat? Njaä. Inget bra att låtsas. Bättre att se verkligheten som den är: sista hela dagen här, för den här sommaren…
Jag kan se tillbaka på en väldigt bra sommar på många sätt. Och tänk att jag var i Danmark i tre hela veckor! Härligt! Danmark är så viktigt för mig.
Vissa saker kunde varit annorlunda (bättre? sämre?) och livet är som det är – vi människor, (du och jag, sötnos) är som vi är.
Dagarna går och går och tiden som går kommer aldrig mer igen. Ibland går det att ångra sig och göra om. Ibland går det inte alls. Visst väntar, längtar, saknar, ångrar jag fortfarande. Visst. Också bra dagar som den här.
Framtiden vet jag inte mycket om, jag har planer, och vad det blir av dem, står skrivet i stjärnorna än så länge.
Jag har mycket som jag är tacksam för idag. Det har tagit tid och energi att komma hit, till att både kunna skriva att jag kan känna en tacksamhet och mena det.

Min nye vän från Jylland undrar vad jag ska göra idag, ikväll. Jag vet inte just då. Sedan vet jag. Jag lyssnar på Danmark kort, små korta dagliga historier om danska företeelser och människor på olika sätt, som DR P1 sänder ut och som man kan få till sin dator via podcastern. Nu får jag tips om en bok av Carit Etlar: Gjà¸ngehà¸vdingen. Och han har skrivit en bok om när Gustav Vasa satt fången på Kalภslot. Och där har jag ju varit! Bäst att lyssna medan jag är vaken, annars kommer jag inte framåt bland avsnitten.
Jag har också massor av avsnitt av Sproghjà¸rnet att lyssna på. Jag kommer aldrig ifatt där. I min städiver, at rydde op, i mitt behov att ta bort en massa gammalt, tar jag bort en massa olyssnade avsnitt där. Inget går säkert nu, när jag är på sånt här bort-med-allt-gammalt-humör. Jag vill liksom komma ikapp, inte behöva äta upp det gamla brödet först, innan jag äter det färska och goda.

Ja, det är ju den dagen idag. Noll-åttornas dag. Min dag! Och jag vet vad jag gjorde precis kl. 08.08.08. Jag sov.
Tvättar bilen. Vad det är härligt att stå ute på sin egen tomt och göra sånt i hyfsat varmt väder. Jag har inte tvättat den sedan jag krockade i julas. Jag ska städa inuti också. Sen.
Skurar golvet i köket. Medan alla länder går in på OS-arenan, passar det bra att göra det.
Vilken FAN-TASTISK invigning kineserna gav. Men vilka hemska gubb-kommentatorer det är på tv1. Kunde de inte avhålla sig från att uttala sina egna subjektiva åsikter? Jag tror inte att det är en officiell svensk hållning att kalla Kina för en regim i public service-tv. Det är en stat i världen, erkänd av Sverige. Och vald att hålla OS av Olympiska kommittén. Sådärja, nu, nu blev de tysta, när jag stängde av ljudet på tv. Bilderna får tala istället.
Vad mer? Har fortsatt att dra upp sly på tomten, nu är det kvar i ena bortersta hörnet. Fan, vad jag har slitit med det. Jag har på mig min röda danmarkströja, köpt på Tiger. I stora bokstäver i rosa står det:
Kà†R
LIG
HED
Men jag är inte riktigt i fas med texten där. Jag har ett utrotningsprogram i huvudet bara. Bort med slyet. Bort med minnena. Bort med kärleken.

Idag har jag börjat skriva tre olika inlägg, men tagit bort allt. Har inget att säga. Har gränser. Och nu, vem bryr sig, om jag satte upp en ny brevlåda eller inte, diskade, att jag inte orkat laga mat särskilt ofta sista tiden, inte vågat mig på någon sommarromans, att jag köpt ett nytt nattlinne, hälsat på en vän, har förlorat något viktigt eller vad som. En vanlig dag. Eller inte.
Beroenden. Behov. Vad är skillnaden? Kanske kan någon berätta det för mig. Vill gärna höra andras tankar om det här.

Just nu känner jag ett väldigt pirr och snurr och glädje! Om prick sex veckor vill jag sitta på tåget till Danmark. Jag har en plats på en kurs! Oh yeah!
Jag fick ny musik att lyssna på, när jag var i Århus. Att få upp ögonen för nya saker är väl en av anledningarna till att möten med andra kan vara så spännande, och att hitta intressen som man kan dela och glädjas åt tillsammans. Tack kära danmarksvän för musiken!
Nu väntar jag otåligt! och dansar till musiken högt uppskruvad så huset skakar. Jag har mycket energi i det här, energi som behöver plats att komma ut. Här är en av låtarna:
”De Første Kærester På Månen” med TV-2.

Og jeg der var så ung jeg troede vi skulle være
de første kærester på månen
Men vores himmelrum var lige nu og her
så vi holdt bare verden gående
Jeg troede vi skulle være de første kærester på månen

Og jeg der var så klog jeg troede fuldt og fast
at vi kunne gå på vandet
Men vores drejebog blev skrevet i al hast
det ene ord tog det andet
Jeg troede vi skulle være de første kærester på månen

Solen drejer os tilbage til dér hvor alting starter om igen

Nu er vi landet her vi har hvad vi skal ha
og vi er stadig stående
Og lige meget hvad der sker på sidste skoledag
blir vi de første kærester på månen

Jag blev så trött mitt i det hårda slitet att bära gamla trasiga takpannor och la mig istället ner, på min vilda del av tomten och tittade upp på himlen och min stora hängbjörk och njöt av solen en stund. Här kan du också se något av vad jag såg.
I kväll eller i morgon kommer en grävare hit och ska hjälpa till att göra infarten till min gårdsplan bredare. Det blir lite lättare att köra in här då. Takpannorna ska krossas och ligga som fyllning i diket.
Blir jag någonsin klar med att skriva den här texten innan det blir kväll? Det händer så mycket annat, skype ringer, jag måste duscha och äta och mejla och…
Dessutom arbetar jag något med mina beroenden. Ett beroende har jag hållit upp med i drygt två veckor, det är fan inte lätt. Men jag måste. Min självkänsla står på spel. Ett annat beroende behöver jag ta tag i, kanske redan i dag: att stänga av datorn på natten! Usch, för ett sånt beroende! Jag skäms! Men det är väl för att jag lever ensam som jag har det så. Sen är det andra beroenden med, jag har dem på en lista. Får titta på den sen och fundera vidare…

När jag inte håller på att fixa med huset, är jag ute och sköter om… min skog! Ack ja, min trädgård är full av:
vildhallon
nässlor
videsly
rönnsly
lönnsly
häggsly
Jag har rivit upp det mesta nu framför huset. Jag sparar tallar, granar och en liten björk. De kan komma till nytta senare. Bara jag väntar några år.
Jag kommer nog alltid vänta. Att vänta är jag absolut bäst på. Jag är väntexperten nummer ett!
Men ju mer jag väntar nu, desto mer kommer skogen växa på min tomt. Detta vildvuxna blir för mycket för mig. Jag klarar inte det, i morgon ska jag gå ner till en firma här och be att de hjälper mig att röja! Och det måste grävas bort helt eller barkas, annars blir det som Hydras huvud, fler och fler skott kommer. Och det är redan så, på grund av en dum granne.
Bort med det gamla. In med ljus och chans till att ha en trädgård istället för vildvuxen tomt. Jag har kommit till ett nytt skede i mitt liv. Men saknaden är fortfarande stor. OBETVINGLIGT STOR!
Glöm det här nu. Cykla ner till affären istället. Se på himlen och bergen. Andas in frisk luft och glömska.