Dagsarkiv: 9/8 2008

Lördagskväll med danmarkshistorier.

Publicerat av
Svara

Min nye vän från Jylland undrar vad jag ska göra idag, ikväll. Jag vet inte just då. Sedan vet jag. Jag lyssnar på Danmark kort, små korta dagliga historier om danska företeelser och människor på olika sätt, som DR P1 sänder ut och som man kan få till sin dator via podcastern. Nu får jag tips om en bok av Carit Etlar: Gjà¸ngehà¸vdingen. Och han har skrivit en bok om när Gustav Vasa satt fången på Kalภslot. Och där har jag ju varit! Bäst att lyssna medan jag är vaken, annars kommer jag inte framåt bland avsnitten.
Jag har också massor av avsnitt av Sproghjà¸rnet att lyssna på. Jag kommer aldrig ifatt där. I min städiver, at rydde op, i mitt behov att ta bort en massa gammalt, tar jag bort en massa olyssnade avsnitt där. Inget går säkert nu, när jag är på sånt här bort-med-allt-gammalt-humör. Jag vill liksom komma ikapp, inte behöva äta upp det gamla brödet först, innan jag äter det färska och goda.

Två dagar.

Publicerat av
4

Jag och kisse har våra morgonrutiner. Han väcker mig vid 5-6-7-tiden. Jag släpper ut honom. Jag går och lägger mig igen. Ibland somnar jag om. Ibland surfar jag runt.
Idag är det mulet och lite blött ute. Inget väder att städa bilen inuti på. Inget gräsklipparväder heller. Har jag hemreseångest? Jo. Jag ska hem på måndag. Börjar jobba på tisdag.
Vad behöver jag göra innan dess? Städa bilen. Klippa gräset.

Dagens fråga: Hur får jag en dansk IP-adress? Ska jag köpa en bärbar dator i Danmark då? Om jag hade en dansk IP-adress, då skulle jag kunna se dansk tv över nätet, var jag än är. Och sånt är ju viktigt!

Så ska jag titta klart på mina inspelade tv-program, det handlar om tre bröder och deras skapande. Det är Johan Cullberg med sin bok: ”Mitt psykiatriska liv” om sin uppväxt och sin ena bror, som fick schizofreni. Staffan Cullberg och hans bok: ”Färgen och hela härligheten” och Erland Cullberg, konstnären som fick schizofreni och som hade en utställning i våras.
Och så tittar jag på ”En fri kvinnas bekännelser” som går just nu i sex avsnitt. Filmaren själv är kär i två män, varav den ene är gift, och hon söker svar på sina dilemman, från sina vänner, kvinnor i hela världen. Mycket bra.

Jag får en bild i huvudet av mig själv. Vad är det för ett tomrum jag får syn på? Kanske skulle jag måla den bilden. Jag tänker på frånvaron av djup närhet. Jag saknar närheten, som i rumidikten:
Jag är närmare dig än din halspulsåder.