Trettioförsta dagen.

Nu är i stort sett hela ytan som jag planerat att grovrensa klar. Två svartvinbärsbuskar är kvar. Under den ena bor jordhumlor. Antingen stenhumlor eller möjligen tjuvhumlor, säger humleexperten Björn Cederberg. De får bo kvar där. Jag ska inte störa dem mer nu.
Dags att gå ut och gräva i jorden efter rötter från nässlor, vildhallon och hundkex. De har alla tre helt olika rotsystem och olika strategier krävs. De värsta tror jag hallonen är. De kan sitta fast ordentligt. Och att dra i dem är inte bra för min rygg. Nässlorna är enklare om jag får tag i en rot, så kan mycket mer komma upp i samma tag. Hundkexen ligger neråt. Behöver en spade för att göra jorden luckrare, då är det lättare att få upp dem djupt ur jorden.
Sedan ska jorden jämnas till. Bra att jag köpte en ordentlig kratta förra sommaren. Den kommer jag ha nytta av. Och så har jag nog gräsmattefrön kvar. De får duga. Så är det bara att vattna, så och vattna och vattna. Lätt som en plätt!
Nja… vägen dit är hård. Och ryggen ska hålla. Bäst att ta en bit i taget och vila och ligga i hammocken emellanåt. Äntligen sol och lagom värme!

beskrivning

Lugnt och metodiskt gräver jag marken och rensar ut ogräsrötter. I dag är det här meningen med livet. Mitt eget retreat. Bara jobba på.

Tjugonionde dagen.

Nu har jag rivit och grävt bort hälften av det område med vildhallon, nässlor, hundkex och svartvinbär i en salig blandning, som jag bestämt mig för att ta bort i år. Jag orkar lite då och då. Viktigt nu att känna efter vad min kropp tål och inte.
Det här buskaget har funnits där i alla år som jag haft huset. Ibland har jag rivit i kanten av det. Det syns, för där är mer gräs. Men sen har det återigen vuxit igen. Nu hoppas jag kunna hålla det öppet. Det blir mer att klippa. Nästa år behöver jag investera i en självgående gräsklippare.
Äntligen är det två dagar med sol och mer värme. Jag är nöjd om temperaturen kommer upp till 20. Men att bada? Nej, inte på långa vägar är vattnet tillräckligt varmt för mig.
Det här är en del av sommarlivet. Att röja. Att rensa rabatter. Att njuta mina blommor.

beskrivning

Tjugosjätte dagen.

Dagarna de går och går, efter varann… sommar’n försvann…
Ja det är väl så, inte bara här i norr. Det är mulet, regnar, blåser, är dimmigt och kallt och ingen sommarkänsla än… Den kommer inte nästa vecka heller. Först visar DN:s väder solar = det finns hopp. Och så dagen före soldagen, ändras det till mörkgråa regnmoln. Ungefär som när SJ säger att tågen kommer om en kvart, och så kommer inga tåg förrän efter en till kvart osv.
Armen är lite lite bättre. Gör inte riktigt lika ont. Men ont fortfarande. Jag gör mina övningar och tror faktiskt de hjälper på lång sikt i alla fall.
Lusten att måla kommer korta stunder. Men beslut om vilken färg jag ska välja på dörrfoder är inte här än. Jag går och velar. Gräddvitt eller grått. Golvlisten ska i alla fall vara beige, som väggarna. Men så måste jag såga och mäta och det orkar jag inte.
Skrivarmen är då alltså inte heller i ordning. Och inte heller läsningen. Att hålla i en bok är också tungt. Vad mycket en högerarm är bra till! Bara att vila och träna med rätt saker då.

Mitt bästa för dig.

Förra veckan gästades allsången i Härnösand av FJK. Min favorit där är Christer Jonasson, som jag lärde känna när jag var ung och grön. Jag fick vara med då och sjunga in en skiva tillsammans med Christer och några andra och jag fick också vara med och sjunga i Konserthuset. Det var tider det!
Här är förra veckans bästa allsångslåt:

Mitt bästa för dig
text och musik: Pugh Rogefeldt

Du har ett sätt som jag inte har.
Du har en blick som dröjer sig kvar.
Vad dom än säger, ja eller nej,
sätter mitt allt, mitt bästa för dej.
Skuggorna ljuger och går förbi
möter sitt eget tyranneri.
Dom kan du glömma, lyssna på mej,
sätter mitt liv, mitt bästa för dej.

Kärleken är en annorlunda lek
ett spel vi kan spela för dom som tror på den.
Finns det en med lite solidaritet
går dagen att leva, natten att sova.

Jag har sovit en orolig sömn,
jagad av tanken ”du har ingen vän”.
Känner en smak av förlorar´n i mej,
sätter mitt hopp, mitt bästa för dej.
Turen har ordnat allt jag vill ha,
blänkande bitar att spara till vad?
Det får va´ nå´n sorts ängel i mej,
sätter en slant, min sista för dej.

Kärleken är en annorlunda lek
ett spel vi kan spela för dom som tror på den.
Finns det en med lite solidaritet
går dagen att leva, natten att sova.

Bara den tanken är inte snygg,
att smyga sig upp där bakom min rygg.
Dom kan få smila, gärna för mig
sätter mitt allt, mitt bästa för dig.

Kärleken är som ingen annan lek,
ett spel vi kan spela för dom som tror på den.
Finns det en med lite solidaritet
går dagen att leva, natten att sova.

Kärleken är en annorlunda lek,
ett spel vi kan spela för dom som tror på den.
Finns det en med lite solidaritet
går dagen att leva, natten att sova.

Du har ett sätt som jag inte har.
Du har en blick som dröjer sig kvar.
Vad dom än säger, ja eller nej,
sätter mitt allt, mitt bästa för dej.

Håll mitt hjärta.

Marie Bergman var inbjuden att sjunga på allsången på Murberget i Härnösand och det gjorde hon himla bra! Vi var inte många som kommit, i dimma och regn. Det var verkligen värsta sommavädret ever! Kanske blev stämningen ändå precis rätt, med sångerna, toningen och hennes röst och gitarr. Hon är hur bra som helst! Vad är lite kyla och regn utanpå, när hjärtat inuti är alldeles varmt! ♥
Och vi i publiken var himla bra på att sjunga den här som allsång:

Håll Mitt Hjärta
text: Björn Skifs musik: Lasse Andersson och Peter Hallström

Håll mitt hjärta, håll min själ.
Lägg mitt huvud i ditt knä.
Säg att du menar och vill mig väl.
Håll mitt hjärta, håll min själ.

Som jag väntat alla år.
Du kan läka mina sår.
Ta mina händer och gör mig hel.
Ta mitt hjärta, ta min själ.

Håll mitt hjärta, håll min själ.
Låt mig bara stanna här.
Så allt jag ber dig, allt jag begär:
Håll mitt hjärta, håll min själ.
Håll min själ.

Tjugofjärde dagen.

Semestern har varat i tjugofyra dagar nu och ännu har ingen stadig sommarkänsla infunnit sig. Stunder av sommar har funnits, fragment, men inget mer.
Regn och kyla, blåst och dis. Det är vad som är som oftast. Jag har satt på element och är inlindad i filtar. Att äta glass är inte till att tänka på. Fast jag tänker på det. Längtar efter sommaren och värme! Jag brukar inte bry mig så mycket om vädret, men nu gör jag det.
Besökare har kommit och åkt. Och nu vill jag ha lugn och ro ett tag. Bara bilen ska tillbaka hem från servicen. Sen kan jag boa och dra mig tillbaka från världen igen. Har inga planer direkt. Bara vara i mitt varande. Drömma lite. Skriva lite. Läsa lite. Och häcka i soffan och göra inget särskilt.

Tjugonde dagen.

Kalasdag! Huset fyller 80 år!
Firar det med Öppet Hus. Smörgåstårta. Kasslerpaj. Blåbärstårta. Rabarberkaka. Bullar. Porslin och bestick. Glas och koppar. Massor att ordna med. Och nu kommer solen fram! Toppen! Och stort tack och ♥ till min hjälparvän. Du är guld värd! Och jag med!

beskrivning

Och Huset fick fyra finfina blombuketter, choklad och en ångermanlandsflagga!
Huset tackar så mycket för presenterna!
Dessutom blev allt ätbart uppskattat. Jätteroligt det också!

beskrivning

Vilken dag är det nu då?

Jag har fullt upp med att ordna ett kalas. Huset fyller 80 år på måndag. Det vet jag för att jag hittade en blyertsanteckning om det under nocken, under fasaden. ”Detta hus brädades 9/7 1932.”
Så nu har jag bjudit in grannarna på gatan och några exgrannar och en från tidningen som dokumenterar byn i bilder.
Jag ser fram emot att ha Öppet Hus och visa upp huset som det ser ut just nu. Inte är det klart. Och inte ser det ut som för 12 år sedan när jag och Leffe köpte huset. Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess.
Idag ska jag baka bullar. I morgon kommer en vän från Göteborg. Jag har handlat allt jag behöver inför kalaset. Men hela tiden behöver jag nya saker. Roligaste inköpet är en fasadflagga med Ångermanlands flagga. Den ska också sättas upp. Men var? Hm…

Trettonde dagen.

Jag tror jag tror på det… Men vågar jag tjoa högt? Har myrorna flyttat ut från huset?
Anticimexsprutningar, byte av ruttet trä, cement- och silikonspärrar har kanske till slut gjort susen, efter flera års trägen kamp! Och kylskåpet var helt avstängt i vintras. Ibland bygger myrorna bo under golvet, under kylskåpet och drar nytta av värmen som kylskåpet alstrar.
Jag har inte sett en enda myra på och i huset på elva dagar…. De små verkar i alla fall vara borta. Jag tittar sydsidans källarvägg vid källarfönstren och ser… inga myror.
Och de stora luriga då? Hästmyrorna. Jag hoppas de är borta med! Ingen har i alla fall i år gått över vardagsrumsgolvet, som jag sett. Jag rev bort den ruttna verandasidan förra året, som antagligen var deras ”ingång”. Hantverkaren bytte lite fasad och en rutten offerbräda. Men har de flyttat? Eller bidar de sin tid? Jag får hålla ögonen öppna ett tag till. De går en och en, inte i flock och på natten helst. Jag väntar ett tag till innan jag vågar ropa hurra högt. Jag gör det viskande nu: Hurra!

Nionde dagen.

Dagarna går i sin stilla lunk…nej, förresten det gör de inte. Jag har besök av min son och äldsta lilla barnbarn. Det är bara att gå upp vid sju. Äta frukost. Hitta på något att göra. Idag bakade vi bullar och diskade. Sedan planterade vi om en gräslöksplanta. Gott med gräslök! Vi har suttit i hammocken och ätit bulle och ätit saft. Och sen gjort pannkakssmet tillsammans. ”Gå farmor” säger Tuva. ”Nej” säger jag, ”jag måste vakta.” När hon blir fyra kanske hon kan få stå och vispa smeten själv… ungefär då.
Det är ganska kallt ute. Det blåser. Soligt. Efter middagssömnen åker vi till havet och tar med fika. Det blir lagom så.
Och så har barnbarnet börjat sjunga för sig själv, i bilen och i hammocken. Jag njutningslyssnar. Och så trallar jag. ”Farmor lallar”, får jag höra. Mysigt!

Femte dagen.

Här är den! Äntligen! Min hammock!
Jag började drömma om en hammock förra sommaren, men då var jag för sent ute. Nu var det mitt första projekt, att ordna en jag ville ha.
Sussie i Sundsvall hjälpte mig per telefon, att mäta lådorna, så jag kunde planera för transporten. Hon tog sig tid och jag fick alla uppgifter helt utan stress. Så roligt att prata med henne med. På midsommarafton åkte jag dit. Jag fick hjälp av andra där i affären att få in den i bilen. Och så hem! Första försöket att få ihop den, på midsommarafton, gick inte bra. Jag tvivlade på att det var rätt delar. Och fattades det inte skruvar med? Beskrivningen var minst sagt svår att förstå. Inte ritar jag muttrar från sidan till exempel.
Idag ringde jag och fick prata med Sussie igen. Hon tog sig återigen tid för mig och till att kolla hur benen såg ut i en annan låda. Och de var precis lika de jag hade. Plötsligt fick jag energi att prova igen. Och hurra, nu kom jag vidare.

beskrivning

Tack snälla, goa Sussie! Du är bäst! Och jag med! Jag kan sätta ihop en hammock! Och tack alla uppmuntrare omkring mig på facebook. Ni är också goa! Nu ska jag ut och gunga lite. Och leta efter en mutter. Och balansera marken. Lätt som en plätt!

Andra dagen.

Jag kom igår och har egentligen bara kommit fram med kroppen. Har jag färdats för fort då?
Och här i paradiset, kissar katten i lådan, som står precis innanför dörren. Ytterdörren till trädgården står vidöppen. Men vad är väl en hel trädgård att kissa i, om man är van vid lådan.
Jag har varit i stan och handlat till helgen. Inte firar jag midsommar själv, det blir det lilla i så fall med sill, potatis och snaps. Det kan jag klara. Jag glömde köpa jordgubbar.
Jag går runt och ser allt jag kan göra. Vad pockar på? Vad kan jag klara med två armar som behöver vila? Jag ringer sjukgymnasten på måndag och hoppas på övningar som hjälper.
Solen skiner. Termometern visar 18 grader. Det blåser kallt. Det är sommar. Jag ska bara fatta det.
Och medan jag mäter utrymmet i bilen för hammocken jag ska köpa i morgon i Sundsvall och byter halvljuslampan, kommer snälle, fine grannen och undrar om något är fel. Ja, bromslampan kan jag inte klara. Den fixar han! Toppengranne!

Nytt från fronten!

Hemsidans wordpress är uppdaterad och jag känner inte riktigt igen mig. Jag är som en gammal hund, som vill ha det lika hela tiden. Jag blir förvirrad när jag inte känner igen mig. Och förvirring är bra, enligt gestalt, så det är bara att gå i nya riktningar nu. Nya sättet med bilder blir så här, om jag inte lär mig mer eller helt enkelt gör som förut:

Ute är det också turbulent. Stambytet kommer närmare. I sommar gräver man upp kulvertarna ute, för att byta rör. Inomhus renoveras fönstren på tredje våningen. Hos mig alltså. Och nästa år blir det rörbyte inomhus. Badrummet ska bli större och byggas om helt. I köket behöver diskbänken, arbetsbänkarna och kaklet bytas. Men inte behöver jag väl satsa på nya skåp? Det känns onödigt just nu. Men ökar värdet på lägenheten, då kanske. Jag ska inte bo här jämt.

Och så är det dags att börja packa för semestern. Jag reser norrut och behöver ha med mig böcker, en massa skrivblock, barnsaker, symaskinen, mat och lite sommarkläder. Annars har jag det mesta där. En hammock ska jag köpa med. Det blir sommarpresenten till mig själv. Och lilla barnbarnet kommer och hälsar på några dagar, hon har lärt sig säga hammock och älskar att gunga. Men husmålningen blir inte av. Hantverkaren fick inte tag på någon byggnadsställning. Hm… ja ja… jag behöver bli bra i armarna med. Det var lika bra det.
Träning är sommarens utmaning. Och att läsa. Jag har MASSOR att göra! Datorn och tv:n är riktiga tidstjuvar. Hoppas jag får jobba med terapi med. Och så ska jag förbereda drömkursen. Den ska bli så rolig att ha!
Ja, jag kan redan längta till hösten. Till drömkurs och återkomsten av Marimekkos fina, färgglada, blommiga kollegieblock med tjocka skrivglada papper. Och förhoppningsvis fina fönster.
Men först sommar. Och idag regnar det hela dagen. Ösregn. Såna dagar finns med. Till sist en länk till fina fiskgjusar i Estland: Meditativt och fascinerande i realtid. Jag såg första ungen kläckas i tordags kväll. Nu är de två. Den andra måste ha kläckts i natt eller i morse.

Väntar. Längtar.

Det enda jag vill just nu, är att börja sommarlovet. Men än så länge är det tre-fyra dagar kvar att jobba. Suck!
Sommar. Lov. Kravlöst. Vara vaken. Sova. Gå i mina egna tankar och spår. Bara vara.
Å, detta ljuva sommarlov.

Stressa före semestern?

Jag har mycket att göra dessa sista dagarna före sommarlovet. Jag vill hinna vara med mina barn, mina barnbarn, mina vänner och hälsa på mamma och Lasse och Kurre med. Hur ska jag bara hinna med allt? Det får gå! Jag hoppar över personalfesten i morgon. Sen få jag ta allt från dag till dag. Och så satsa tid på mig själv med, jag har ont på många ställen just nu.
Om tre dagar är det skolavslutning. Sedan jobba tre eller fyra dagar till.
Jag ska packa saker till sommarlovet i Norrland med. Vad behöver jag ta med? Hm… Symaskinen är tung att bära. Men den är rolig att ha där utifall att jag vill sy. Och lite sommarkläder jag tycker om. Kisse och hans saker. Ska jag köpa en hammock här eller där? Också ett frågetecken. Vilken sort och var?
Och hur blir det med målningen av den sista fasadsidan? Det lovar inte gott med inflammationerna jag har. Och det vore så skönt att få det gjort. Efteråt. Men ibland orkar jag inte ens krama ur disktrasan med höger hand. Inte bra alls.
Och så göra ett eller ett par drömarbeten innan sommarlovet. En står på tur. Kanske vill fler ha hjälp att tolka en dröm? Jag vill i alla fall.
Idag har jag gjort i ordning hallen så den är ren och fin igen. Mitt äldsta barnbarn kommer hit i eftermiddag och vad ska vi så hitta på? Det ger sig. Vi är påhittiga båda två!