Det är ingen bra dag idag. Solen skiner inte heller. Jag har ont och mår illa. Jag har mycket att göra med alla viktiga papper som ska skickas in till olika ställen. Och så finns omvärlden där med sina gamla trista mönster. Jag faller lätt tillbaka i mina gamla trista mönster då, för de har jag inte gjort upp med. Ok, jag är medveten om dem. Första steget.
Nå, ta små steg i taget igen då. Vakna. Gå upp. Äta. Göra något, om än sakta.

Idag blir det fotboll, Arsenal-Liverpool. Jag har aldrig förr brytt mig om sånt. Nu gör jag.
Antalet fotbollsmatcher jag har sett, går fortfarande att räkna på ena handens fingrar: Finalen i VM för ett par år sedan mellan Italien-Frankrike, Danmark-Sverige-matchen med skandalen, Arsenal-Liverpool i onsdags som slutade 1-1. Möjligen en till som jag inte minns just nu.
Jag förstår att det är massor av ligor på gång, jag vet att Gerard och Torres är superbra, att Manchester U, leder och Arsenal är trea och Liverpool fyra i en serie. Att det blir final i Moskva i Champions League.
Det är kul att prata fotboll i skolan, en elev jag har, kan allt värt att veta. En arbetskamrat åker till England för att se matcher. Vi håller alla tre på olika lag i toppen av engelska lag. Jag har blivit uppmärksammad på ett lag med danmarksanknytning: Liverpool FC. De är sponsrade av Carlsberg. Jag dricker inte öl, men det gör väl inget. Heja Liverpool!

Jag får pengar tillbaka på skatten. Jättebra! Frågan är, vad ska jag göra med pengarna?
Köpa en ny tvättmaskin till landet? Eller tvätta hemma.
Köpa en ny dammsugare till landet? Eller sluta dammsuga, börja sopa.
Få resten av avloppet uppgrävt och rören bytta? Eller få stopp i avloppet i källaren då och då.
Betala husförsäkringen? Måste!
Laga bilen som har börjat krångla och verkar helt död, innan den till slut startar. Håll tummarna för att det bara var en två-gångshändelse och aldrig mer kommer inträffa.
Pengarna räcker inte till allt på långa vägar. Men alltid till något.
Köp! Köp! Köp! Betala! Betala! Betala!

I morse såg jag en räv. Bilarna stannade och släppte över en rädd räv, som såklart tvekade, innan den förstod att den visst kunde gå över vägen. Fint att se den springa in i skogen på andra sidan. Jag önskar jag hade haft en kamera beredd. När såg jag en räv sist och på så nära håll? Det var rätt så länge sedan.
Arbetsveckan är över. Mycket möten och skrivande har det varit. Bra och intensivt. Avslutades med kramar från mina gulliga flickelever! Å vad de är fina!
Här kommer kisse och vill ha lite uppmärksamhet från mig. Och jag vill ha lite fredagsgin nu, innan jag hinner somna på soffan, som jag gjorde både igår och i förrgår.

1. Det är bara två dagar kvar av veckan att gå upp tidigt på.
2. Jag har landat igen på jobbet efter att ha varit ofokuserad och borta i huvudet efter påsklovet.
3. Jag har läst klart den tredje kursen i danskan igår.
4. Mina enda planer för kvällen är att softa på soffan, smaska lite och se på tv.
5. Och har jag lust, kan jag ligga och läsa och lösa korsord eller nåt sånt.
Skönt! Inga krav. Bara vara.

Det blir inget bloggat idag. Inget än i alla fall. Jag har inga djupare tankar om något. Inte heller något ytligt om vikten eller frukosten eller sånt heller. Har bara en läskig dröm i minnet. Nåt att glömma bort igen. Inget att bry sig om. Undrar vad kött i en dröm kan betyda. ”Allt kött är hö.” En kattstek då? Nej, usch!
Jag är bara i huvudet när jag vaknar. Sover sinnena fortfarande? Är kroppen avstängd, öppnar sen kanske? Antagligen. Nej, idag bloggar jag inte. Obs! Inget lurande här inte!

Väckarklockan ringer flera gånger innan jag långsamt fattar att mobilen inte kommer ringa och att det är dags att gå upp klockan fem, fast den är sex. Kroppen är inte inställd på att gå upp och mobilklockan går efter. Inte heller har jag ägnat skolan en tanke mer än att jag ska dit. Men vad ska jag göra där? Jobbar jag? Med vad? Hm… jag har med andra ord kopplat av rätt så bra från arbetet det här lovet. Nu är det hög tid att komma tillbaka på spåret igen. Tillbaka till odiskad disk, kläder på golvet, orkar-inte-städa-dagar, tv-serier, danskan och gå upp på morgonen och duscha. Och planera lektioner och arbeta varje dag hela veckan. Vardag. Och vår.
I huvudet har jag två gamla sånger: ”Spinn, spinn, spinn dotter min. I morgon kommer friarn din. Och dottern spann och tårar rann, men aldrig kom den friarn fram…” och ”Och liten Karin tjänte på unga kungens gård, hon lyste som en stjärna bland alla tärnor små.” Vad betyder det? Att jag lärde mig sånt när jag var liten och gick i skolan och de sångerna finns där än i mitt minne. Inget annat va?

Jag är hemma igen. Äntligen ett juste bredband med signalstyrka ”utmärkt”. Jag måste verkligen göra något åt uppkopplingen på landet. Men vad? Telia för alla är segt och kostar för mycket. Kan bara vara uppkopplad ibland. Typ varje timme sådär. Jag behöver en ny mobil med. Eller nytt batteri. Nu kan jag bara prata tjugo minuter, sen är batteriet slut. Undrar hur det fungerar med en mobil med bredband till. Hm… Och skulle jag klara av att hantera en mer avancerad telefon? Det är inte så att jag längtar till att förändra min värld av teknik. Jag är usel på det. Vill helst att allt ska vara som det är. Och det fungerar ju inte bra längre.
Får se om jag kommer till skott före sommarlovet. I min takt med ny teknik lär det ta tid. Elva veckor har jag på mig. Sen är det sommarlov. Elva veckor bara? Det är ju ingenting! Skynda skynda!

Självkänsla? Vaddå? Bra eller dålig? Alla vill väl ha en bra självkänsla. Jag med. Men ibland säger en del till mig att jag har en dålig självkänsla. Och visst, jag måste ge dem rätt i det. Inte alltid, inte överallt, men ibland, på vissa områden. I kärleksrelationer och vänskapsrelationer. Typ såna. Tack och lov inte med jobbet, jobbet har fått växa upp i en egen nisch. Oftast i alla fall.
Kärlek och vänskap. Visst har jag blivit älskad. Visst älskar jag. Och så har jag blivit sviken. Och svikit.
Visst har jag haft vänner. Så far livet fram med oss alla, så att vänskapen sätts på hårda prov, genom sjukdomar och ändrade villkor för vänskapen. Jag är ingen ”bra” vän alltid, en som alltid finns till hands och som orkar. Att låtsas det vore fel. Jag är ju den jag är, med mina fel och brister, precis som alla andra.
Idag fick jag veta något som fick min självkänsla att svaja ordentligt. Jag ser på mitt liv och undrar varför inte jag med kan få vara kär och glad i någon. Och så igen, det finns massor av ensamma människor som längtar efter kärlek. Varför ska inte jag kunna vara en av de ensamma och olyckliga? Visst kan jag. Men ikväll känner jag mig extra ensam bara. Jag vill också vara älskad av den som jag älskar mest av allt i världen. Sånt höjer självkänslan antar jag.
Lördagskväll ensam. Som det brukar. Alla har sitt. Jag orkar inte ordna med mitt. Jag sitter här och är ledsen nu ikväll. Ensam, precis som många andra. Är jag ett offer för det? Måste min självkänsla vara så himla låg? Varför låter jag den bestämmas av andra? Varför kan jag inte bara vara lycklig med det jag har? Jag vet inte. Inte än.

Väder: Disig morgon, möjlig sol på gång, +3.
Vikt: Hög.
Packning: Stor.
Känsla: Nöjd.
Musik: Gitarrmusik.
Kisse: Ute.
Frukost: Ja.
Lunch: Nej.
Duschat: Ja.
Städat: Nej.
Drömt: Ja.

Så gick jag ut och tog en riktig långpromenad i solen. Det var ett bra val! Nu kan jag med gott samvete sätta mig ute mot den solbelysta väggen med en kopp varm choklad och en korvmacka och njuta mera.

Strålande solig morgon och varmt inne. Solgasset ute smälter snön. Det är ett fint minne att ha med mig hem från påskferien. Jag åker väl inte hem riktigt än, men snart. Och så kommer jag tillbaka om elva veckor sådär, till sommarlovet. Ska jag städa nu eller sen? Sen. Ansökan till GA är färdigskriven. Presentationen ska ligga och mogna några dagar. Danskauppgiften ska bli klar idag hoppas jag.
På tv har jag sett Deal or no deal, två gånger. En kvinna vann 333.000 kr. En annan vågade vinna 20! kr. Jag är glad för att jag inte behöver stå där och chansa på att välja rätt väska. Jag har nog med att välja rätt liv. Är det en slump, ens öde, gamla livsmönster eller finns det en högre mening med valen? Jag har i alla fall valt både rätt och fel tidigare i livet. Ibland spelar det ingen större roll och ibland är det livsavgörande. Nej, jag skulle aldrig klara att stå där i tv och välja som sagt var.
Klarar jag att välja hur jag vill tillbringa denna dagen då? Det är dagens fråga. Att inte välja är också ett val. Tiden går ändå. Att vara i verkligheten och inte fantisera och önska är en av mina utmaningar att ta tag i. Gå ut i solen eller stanna inne? Bäst att bara gå ut och inte fundera på det. Bara göra.

Jag har sovit riktigt bra i natt. Och värmen i huset är skön, jag kan stänga av lite element nu istället utan att det märks. Kisse är ute. Han ligger väl och trycker någonstans då, han är inte direkt någon nyfiken runtomkringspringande katt. Nej, han lägger sig ner och väntar tills jag ropar in honom, eller så sitter han ute på trappan och väntar snällt.
Nu finns det varmvatten igen och jag kan diska. Jag struntar i att köra ut och handla. Jag är som kisse, jag är en stugsittande kattkvinna som helst vill vara inne i värmen. Jag sitter här tills någon ropar. Då kommer jag kanske. Hemma är bäst.

Morgonen började inget vidare. Jag sov dåligt och för lite. Sedan blev det mycket bättre under dagen. Och jag har hållit mig inne och skrivit och suckat och sett på tv. Jag såg bl a att Flyga drake finns som film nu. Kanske ska jag gå och se den. Varför inte?
Jag gör inte upp planer för i morgon. Kanske behöver jag ta det lugnt och vila då med. I så fall gör jag det. Finns ingen anledning att ta mig ut om jag inte mår bra.
Men var är varmvattnet till disken? Har jag duschat slut på varmvattnet alldeles själv? Jag får ta mig en tur ner i källaren och se efter att allt är bra där nere med rören och varmvattenberedaren.

Igår hade jag planer för idag. Jag hade tänkt åka och handla lite. Jag behöver nya gardiner, gardinklämmor och pappremsor till innanfönstren.
Idag vill jag ingenting. Bara sova bort dagen. Och här kan jag ju göra vad jag vill, i min kravlösa tillvaro.
Bara jag skriver klart min presentation på ett positivt sätt. Bara jag diskar, lagar mat ibland och ger katten mat. Bara jag står ut med att se kondensen mellan fönstren på vissa ställen. Bara jag gör något! Bara jag ändrar om hela mig och delar av mitt liv i grunden. Bara det.