I huvet på en gammal fröken:

Väckarklockan ringer flera gånger innan jag långsamt fattar att mobilen inte kommer ringa och att det är dags att gå upp klockan fem, fast den är sex. Kroppen är inte inställd på att gå upp och mobilklockan går efter. Inte heller har jag ägnat skolan en tanke mer än att jag ska dit. Men vad ska jag göra där? Jobbar jag? Med vad? Hm… jag har med andra ord kopplat av rätt så bra från arbetet det här lovet. Nu är det hög tid att komma tillbaka på spåret igen. Tillbaka till odiskad disk, kläder på golvet, orkar-inte-städa-dagar, tv-serier, danskan och gå upp på morgonen och duscha. Och planera lektioner och arbeta varje dag hela veckan. Vardag. Och vår.
I huvudet har jag två gamla sånger: “Spinn, spinn, spinn dotter min. I morgon kommer friarn din. Och dottern spann och tårar rann, men aldrig kom den friarn fram…” och “Och liten Karin tjänte på unga kungens gård, hon lyste som en stjärna bland alla tärnor små.” Vad betyder det? Att jag lärde mig sånt när jag var liten och gick i skolan och de sångerna finns där än i mitt minne. Inget annat va?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.