Jo da. Brevet kom. Korrekturet stämde helt. Jag hittade i alla fall inga fel nu. Kanske sen. Det blir alltid fel. Förhoppningsvis uppstår felen och rättas till innan boken kommer ut. Alla på tryckeriet och Micke har verkligen gjort sitt bästa för att få allt att flyta. Jag är så glad för allt idag.
Och snedtakets gipsskivor har fått extra reglar. Jag sa till hantverkaren: Om det jag känner idag är lycka, vad är det då att känna lycka?
Nu orkar jag nästan inget mer. Bara dra ut det gamla urtunga pingisbordet ur källaren ner till tomtgränsen, sopa lite i källaren, fixa vattenavrinningen från vattenberedaren ner i nya brunnen. Bara sånt småtjafs. Sen duscha, vila, andas och vara i fullmånekvällen efter en bra och konstruktiv dag.
Och kisse fick vara ute hela natten. Han ville inte gå in. Jag tänkte: Låt honom njuta av natten med fullmånen med.

Medan jag väntar på posten, plockar jag hallon till frukostfilen. Härligt att bara kunna gå ut och plocka så mycket jag vill ha. Och sen äta upp direkt. Inte spara till sylt och annat, nej. Här och nu-ätande är en lyx.
Lyx är också att ha min favorithantverkare här, som ordnar med extra reglar i snedväggen i gästrummet, så att inte gipsskivorna ska bågna. Jag vill gärna gå vidare och tapetsera där, kanske redan nästa sommar.
Ha ha ha, drömma kan jag ju!
Jag väntar på posten. Expressbrevet tar tid på sig. Kommer det inte snart? Kom NU!

I morgon kommer provtrycket av boken. Jag fattar inte riktigt att den dagen äntligen kommit. Jag kan verkligen känna stor sorg över att inte kunna dela den glädjen tillsammans med mannen jag skrev dikterna till. Så sorgen och glädjen får vara på delad förstaplats.
På tredje plats kommer spänningen.

Jag är fortfarande trött, och arbetar sakta. Sakta leder också framåt. Nu börjar det bli dags att knyta ihop säcken, att få ihop alla trådarna, att avsluta, att göra klart för återgång till vardagslivet.
Jag har lagt ut alla stenarna till trappan ute. Frågan är om den blir stabil nog. Fast den lägger väl till sig i vinter. Och så har jag planterat ut mina frösådda tusenskönor. Det blir ett test för att se om de kan överleva häruppe. Några tar jag med hem. Och så har jag satt upp lite tapetbård i sovrummet. Och bara på den väggen där vattenskadan var. Jag tror faktiskt inte jag vill ha mer i rummet. Det är inte riktigt min stil att ha bårder. I lilla sovalkoven har jag också satt upp bården. Den är bra för att den döljer att väggen saknar list. Då är det ok med en bård. Och arbetsbesparande. Sista snedväggen där behöver spacklas innan bården sätts upp. Det blir inte nu. Det kan bli om några år eller så. Jag har ju inte bråttom.

Vilken dag! Full av aktivitet. Från att klippa gräsmattan till ett försök att bygga en trappa ute, från att göra om en bild och symboler i boken som blivit fel, till att hämta bilen från verkstad och totalt ruinera mig på nya däck. Men bilen går som ett spjut nu igen. Fint. Boken provtrycks i morgon och går som expressbrev hit till mig sen för korrekturläsning. Om allt går som det ska, blir den tryckt på riktigt på måndag.
Och vad vill jag bli beundrad för idag då? Jo, jag önskar någon skulle säga att jag är duktig som bygger en trappa alldeles själv. Ingen bild på den här heller. Batteriet på kameran laddar. Jag får väl säga det själv då: Vad duktig jag är! som bygger en trappa. Äsch, den blir inte klar idag. Kanske i morgon.
Och inte har jag tid att åka hem än. Klematisen har inte börjat blomma än. Luktärtorna har bara slagit ut med två blommor. Huset är inte klart än. Jag är inte klar. Blir jag det någonsin? Antagligen inte.

Oj vilken morgon! Och jag har inte ens stigit upp ur sängen. Tänk att den stora världen är öppen för kontakt genom internet. Jag är helt överväldigad av morgonen. Av alla mejl. Av goda ord. Av kontakt med mina viktiga människor, familj, vänner och tryckeri. Jag är verkligen glad för er.
Det är så mycket som händer i augusti, så jag får ta några dagar i taget och verkligen vara i dem. Inte se för långt fram, så att jag missar det som är just nu. Nu kan jag planera tre nya dagar framåt. Jag är kvar i mitt hus i norr, bonusdagar. Jag är inte klar här än. Nu vill jag njuta av hallen ett tag med. Den är så annorlunda nu med hatthyllan. Och jag har städat på byrån med. Först igår gjorde jag det. Det tog två minuter. Inte mer. Men det var inte viktigt förrän igår.
Vad är viktigt idag? Kanske kan jag hämta bilen från verkstaden? Kanske kan jag fixa sten att lägga på framsidan av huset närmast fasaden? Klippa gräset, absolut! Och göra allt och ingenting. Några dagar till.

Nu är hatthyllan på plats och dörrkarmen till höger om den målad. Fantastiskt bra gjort av mig! Tänk så bra det är med att göra oplanerade överraskningar att njuta av. Eller tog det tid? Sådär en sju-åtta år? Oplanerat? Hm…
Annat som är bra är att skrivaren jag har kan skriva ut så fantastiskt fina kort. Har jag väl börjat är det svårt att sluta. Kort efter kort skriver jag ut. På mina barn, på havet, på stenar, på hatthyllan, på jordgubbar och annat.
Och så till det mest fantastiska, som är så helt otroligt och vackert. Det är otroligt fint. Fångat på kort. Det får stå på hedersplatsen i min stora sal här. Lycka att se på.

Idag är det bara boken som gäller. Boken. Boken? Boken! Nu ska tryckeriet arbeta med den. Felet måste åtgärdas med. Håll tummarna nu att allt går bra.
Och bilens framdäck läcker upptäckte bilmekanikern. Bara 0,8 i trycket där, mot 2,3 som det ska vara. Vilken tur att jag lämnade in bilen då.
Fel är inget kul att upptäcka. Men bra att de upptäcks innan de gör ordentlig skada.

Nu har Bella Förlag en ny hemsida. Gå dit och titta. Klicka på bilden till höger i marginalen. Lätt som en plätt.

Kisse verkar ha varit i slagsmål, undrar om det är ett sår på höger tass… tror det. Bra jobbat! Sånt förgyller ett kattliv, med spänningen att möta andra katter, antar jag.
Jag är inte i slagsmål, har inga möten alls som förhöjer spänningen. Det är lugnt, bara motorgräsklipparna hörs ute. Ska det nu äntligen bli lite bättre väder? Hoppas det.
Bilen ska till verkstad. Något är det med ett fönster som det regnar in genom. Hur ska jag fixa det? Och ringa hantverkaren. Det blir dagens måsten. Och sen får jag se vart lusten går åt att vilja göra.
Grannen kommer och lånar stegen. Jag vill inte gå upp ur sängen riktigt än. Klockan är bara lite över 11. Och vill jag inte behöver jag inte. Skönt.

Ja ha. Så är det lördagen den första augusti. Och det är regnigt och kallt ute. Inne är det lite kyligt med. Kanske kan jag ta och elda lite i kaminen.
Det är mycket som kommer hända i augusti. Det blir en spännande månad på många sätt.
Idag vill jag nog bara måla.
I morgon ska jag köra bilen till verkstaden. Hela bilen vibrerar när jag kör upp mot 90-100. Mannen på verkstaden undrade om jag kört på blöta grusvägar och det har jag ju. Det har blivit fel på balanseringen antagligen.
På måndag ska boken provtryckas och bilen hämtas.
Och tisdagen, tja, tisdagen vill jag inte tänka på. Jag vill helst förtränga att det kommer en tisdag.