Nu har jag alldeles för många möbler hemma. Vad ska bort?
Den breda 140-gästsängen?
Den sköna 80-sängen?
Den gamla snurrfåtöljen?
Det gamla stora soffbordet?
Det lilla glasbordet?

Vad kan stuvas undan i mitt överfulla källarförråd?
Vad kan flyttas till huset i Norrland?
Vad kan säljas på Blocket?

Vad behöver jag köpa? Nya gardiner absolut.
Nytt soffbord?
Ny tv-bänk?
Hur ska jag möblera i vardagsrummet? Hm…

Vilken vånda att ha så mycket att behöva ta ställning till. Nu skulle jag behöva ha en inredare som hjälper mig att bestämma.

Vilken märklig, knasig dag. Det känns som en vanlig dag. Ända tills jag går ut och ser all snö.

Jag trodde, som den optimist jag är, att jag nog skulle kunna ta mig till stan med pendeltåget på eftermiddagen i alla fall. Icke! Det var fortfarande oplogat ute vid 14-tiden. Att pulsa i snön är jobbigt. Jag vände och gick hem. Verkligen insnöad! Får se om jag kan ta mig till affären senare.
Parkeringen blev plogad vid 12-tiden. Men vad hjälper det mig när bilen står på blankis. Ska skotta bort snövallen framför den och leta rätt på sand. Tungt arbete väntar där.

Bussarna har i alla fall börjat gå med oregelbundenhet. Pendeltågen är försenade.
Syrran har tagit flyget till Moskva och jag väntar på leverans av min nya soffa.
Kommer hon fram? Kommer min soffa?

Oj, vad det har snöat sen i går eftermiddag. Nu är det djup kramsnö, oplogade vägar och insnöade bilar som gäller igen. Det blåser och känns som en annorlunda dag. Kan jag ändå ta mig till jobbet till samtal och annat?

Nix! Nu har jag gett upp. Kan inte ta mig till jobbet idag. Bilen står insnöad på isig parkeringsplats. Den rör sig inte ur fläcken. Jag har skottat runtom, men vad hjälpte väl det, med en halv meter snö på resten av parkeringen. Inga bussar går. Jag blir hemma idag och jobbar med annat. Men först dricka lite insnöings-te och bli varm igen.

Jag blir så lätt fast i vanor. Eller ska jag kanske säga dåliga vanor och vara mer uppmärksam på skillnaden mellan bra och dåligt.

Jag är trött på facebook. Några gånger är det riktigt kul att vara där. Andra gånger triggar det känslor i mig som jag inte är klar med. Att bara sluta logga in där, kan säkert vara bra för mig. Ta mig en vit vecka eller månad och se vad som händer.

Jag tittar mer sällan på tv med. Förut spelade jag in program jag ville se, numera rör jag knappt vid inspelaren, det kan ha att göra med att jag inte hittar kanalerna på videon. Så enkelt kan det vara. Med en axelryckning struntar jag i det med.

Att sluta tänka på den jag var kär i, går rätt så bra. Ungefär som när jag slutade röka för en massa år sedan. Ibland kommer en vind av saknad och längtan över mig, men rätt snart blåser minnena och tankarna på honom bort igen.

Vad vill jag istället fylla mitt liv med, när inte facebook, tv, gin, choklad och gammal kärlek fyller?
Just nu är jag rätt så tom. Här och nu är det enda som finns.
Jag får fundera på vad jag vill och ge mig tid att känna efter vad som känns bra just för mig.

Idag har jag skämt bort mig själv med att köpa en uppsättning av nobelbesticken från Gense. Dessutom ett nytt rödvinsglas, ett gick sönder för några år sedan. Samlaren i mig vill ha fler delar. Nu har jag tre mattallrikar, fyra förrättstallrikar, tillräckligt många antal bestick och vackra nobelglas. Jag har beställt två mattallrikar till idag.
Förut fick jag glas av min man. Nu har jag ingen man i mitt liv. Jag behöver ju inte sluta samla på Nobel för det. Men jag vill använda det jag har mer, i skåpen gör det ingen nytta. Det är en särskild känsla att ta fram porslinet. Särskilt 10 december. Det kan få vara nobeldag lite oftare. Jag kan skämma bort mig oftare. Laga mat oftare. Bjuda hem familj och vänner oftare. Öppna skåpdörrarna och återupptäcka det jag har där.
Bara en sak känns trist: Det svenska nobelporslinet tillverkas numera inte i Sverige. Var det i Finland eller i Japan då? Det minns jag inte. Bara inte här.

Jobbar, sover, jobbar, sover, jobbar… eller…
Jobbar, sover, läser, jobbar, sover, läser, jobbar, sover, läser…. eller…
Jobbar, sover, läser, tv, jobbar, sover, läser, tv, jobbar, sover, läser, tv…. eller…

Kanske gör jag mer än jag tror, trots allt?

”Gestalt therapy is one of the rebellious, existential forces in psychologi which seeks to stem the avalanche of self-defeating, selfdestructive forces among som members of society… Our aim as therapists is to increase human potential through the process of integration. We do this by supporting the individual´s genuine interests, desires and needs.”
Fritz Perls

I det rebelliska kan t ex vara att plötsligt finna en helt annan väg än den uppenbara. Att plötsligt gå MED sig själv, istället för MOT sig själv. Säg, är inte det i sanning rebelliskt?

Vilken häftig hemresa jag hade…
1. Läser fel på den danska turlistan och inser först på perrongen att det inte går något tåg som jag trodde det skulle. Sånt har hänt förut att jag läst fel, nästa gång frågar jag en dansk om tiderna. Lärdom!
2. Fick mysigt sällskap till tåget som inte gick och en extra kvällspromenad tillsammans med en nyvunnen vän.
3. Missar båten i Helsingör med en halv sekund. Måste vänta 30 minuter på nästa. Inser att jag missar nattåget från Lund.
4. En dansk kvinna hjälper mig att inte ge upp hoppet. Hon tipsar om Hässleholm och vi hittar ett tåg som passar. Med åtta minuter till godo mellan båt och tåg hinner jag betala biljett med. Hon springer tillsammans med mig och vi pratar oavbrutet med varandra från första stund tills hon går av på sin station i Sverige.
5. En ung pojke ursprungligen kosovoalban, börjar prata med mig. Getoar. Killen i den röda jackan. Så gott samtal. Vilken raring!
6. Jag hinner med nattåget med en kvart tillgodo. I kupén sover redan fyra kvinnor. Jag och en annan ska in och sova där med. Jag högst upp. Bara att klättra och i mörkret bädda och få ordning på mig. Kudden är för hård. Lampan med rött sken klarar jag inte att släcka. Sover då och då. Vaggas, lyssnar på ljuden, känner resan i mörkret, rullar in på stationen långt innan uppgiven ankomsttid, vågar mig inte ner förrän klockan är 06. Tar pendeltåget hem.
7. Hemma kl 07.00. Duschar, dricker te och äter dansk foodsnigl. Mmmmm. Somnar gott i min egen säng.
8. Och sen en solskenspromenad med en god vän. Härligt!
Wow! Vilka häftiga dagar jag har varit på. Wow! Vilken hemresa!

Nattåg, jag ska åka nattåg hem till Stockholm och bli vaggad till sömns av tåget. Mmmmm…

ÄNTLIGEN framme efter lång resa, från jobbet, med flyget till Danmark och Fredensborg. Det tog 6,5 timmar. Belöning: Färdigbäddade lakan, gott hårt bröd med keso och avocado, jordgubbskräm med mjölk och nu blåbärste. Vilken njutning! Allt fanns här, i mitt tredje hem just nu. Lakanen var kvarlämnade sen i söndags, maten likaså. Här hänger också mina täckbyxor kvar på kroken. De får jag inte glömma att ta hem den här gången.
I morgon blir det teoridag med en bokskrivande teoretiker och tillika gestaltterapeut. På fredag familjekonstellationer. Sen åker jag nattåget hem för att vila och ta det lugnt. Jag behöver ett par lediga dagar med, för att landa efter alla dagar med så mycket utmaningar och lärdomar.
Jag säger som jag sagt förr, när jag läste till tal- och specialpedagog:
Ju mer jag lär mig, desto mer inser jag vad lite jag kan.
Hoppla och godnatt!

Massor av dagar har gått sen sist. Jag har rest till Danmark och hem igen. Och snart är det dags för den tredje danmarksresan i januari. Jag flyger ner i morgon kväll till Köpenhamn och tar S-tåget vidare.
Det är galet jobbigt att gå mellan jobb och utbildning nästan helt utan tid att ställa om, men jag klarar det hyfsat, tycker jag själv.

Den här gången blir förhoppningsvis mer kravlös än den sist. En dag teori och en dag familjekonstellationer. Jag åker hem sen med nattåget. Tågresan ser jag fram emot. Att få sova mellan kl 23 och 06 mellan Lund och Stockholm och gunga fram på rälsen i vinternatten och så komma fram till en ledig helg ihop med katten:
Få sova tills jag vaknar. Äta när jag är hungrig. Kanske åka skridskor och prata med australienbesökarna. Andas ut. Vila. Och vila. Och vila. Inget annat!

Efter en snabb vända hem och duscha, diska och packa klart, tar jag pendeltåget mot stan. Efter en rätt händelselös knapp halvtimme kommer jag fram. Läser på skylten: Tåg 14.23 inställt. Va!?! Men för sjutton, jag läser ju på fel skylt! Jag kan ju inte läsa! Avgående tåg passar bättre än ankommande. Hittar spår 10. Håller på att kliva på, när jag inser att det är tåget till Göteborg som ska gå 14.10. Inte 14.21 till Odense. Tur att jag ändå kan läsa!
Hittar min plats i 2 klass. Ja ja… får duga. Tyst kupé. Ingen sitter bredvid förrän ett tag mellan Nässjö och Alvesta. Upptäcker att jag glömt kortet för tågresor med Skånetrafiken. Hm… jag kan väl köpa en biljett på tåget nu då, på internet? Nej, det går inte. Jag har ingen kortläsare med mig. Konduktören tipsar om att betala med poäng istället. Efter en halvtimme hittar jag den lilla rutan för att betala med dessa. Skönt. Nu kan jag väl koppla av då? Sova lite? Läsa? Nä! Jag vill hellre prata på Facebook, bläddra i Året Runt, tänka på ingenting.
Dagens naturupplevelse är fullmånen som syns stor och röd i horisonten. Strax före Mjölby, innan världen blev mulen och sen svart. Mycket fint! Till och med på tåget går det att se världens under.
Det blir många delresor. Pendeltåg, X2000, Intercitytåg, båt och danskt lokaltåg.
Jag är inte framme än, men det här får räcka. Jag ska till Danmark och ha teoridag och terapiövningar ihop med en annan grupp. Vi delar väg och våra inre resor i några dagar. Hoppas det blir bra.

Jag vaknar halv åtta, går upp och ser på Dr Phil och stryker lite. Plötsligt tänker jag:
Det här är den jag är.

Det här är den jag är, varken mer eller mindre. Med mina känslor och utan mina känslor. Med hela min kropp, mitt inre och mitt yttre. Med mina åsikter och mina olika val.
Med mina drömmar och visioner. Eller utan drömmar och visioner. Mitt jag, mitt hela jag. Så skönt! Plötsligt känner jag att kampen och jakten är slut. Kan det verkligen vara så enkelt? Idag är det så enkelt i alla fall.
Tack, gode Gud. Jag är den jag är.
Nu vill jag vila. Och det är passande nog söndag idag.