Sovdags.

Det blåser massor och är kallt och mulet. Har ingen vidare sommarkänsla här. Sitter inne mest och skriver och ser på tv. Vandrar mellan rummen och tänker allt jag skulle kunna göra. Diskar. Tvättar. Visst ja, måste ner och hämta tvätten nu. Sent. Ska sova strax. Vill ha lite ordning innan jag åker på utflykt i morgon, ner till Hälsingland en sväng över dagen. Skriver om i boken. Skriver mer. Har ingen brådska nu med att göra den klar. Tryckeriet ska på semester. Jag då? När börjar min semester? Jag gör INGENTING! Dagarna bara går. Är det vad som kallas för semester? Bettskenan sitter i munnen nu igen. Har lite ont ändå. Hoppas det går över sen. Kisse ligger bredvid mig och spinner. Snäll granne körde bort högen med ris och grenar idag. Andra grannar verkar vara sams igen.
Nej som sagt. Det är inte mycket som händer här inte. Blåsten, kylan och oorken är här.

116 år.

Jag tänder ett ljus för Fritz Perls idag, en grundare av gestaltterapin. Han skulle ha fyllt 116 år idag om han levat. Dock har han varit död i snart 40 år. Tänk vad tiden går.

Och jag ska till tandläkaren. Kanske har ännu en tand spruckit. Kan inte tugga där. Jag har drömt mardrömmar om boken i natt. Och det är kallt och regnigt. Och AC:n på bilen är trasig och det kostar 5 000 att laga, det är som ett skämt. Och det är som en parallellprocess, med mig och bilen. Sönderfallet är igång. Köp en nyare bil? Inte just nu. Köp en ny kropp? Inte särskilt troligt. Att ta bort det som går sönder kan gå. Amputation helt enkelt. Och köra utan AC? Absolut inte!