Jag kom fram. Firar med giiiiiiiiin! Hurra, hurra! Kisse är lycklig här. Jag med mest. Tack och lov att jag har mitt älskade hus!
Korrekturet till diktboken har kommit. Vem kan jag dela det med nu? Vem vill jag dela det med? Ingen! Det är bara så sorgligt. Mitt självförsörjande jag får koppla på sitt automatläge.
Foten är drabbad av överbelastning. Ingen blodpropp i alla fall. Blodtryck och blodprov utmärkt. Jag är gammal nu, sa doktorn, och klarar inte långa sittande resor mer. Måste handla stödstrumpor! Och massera mig i badkar. Ta fotbad. Och ha högt benläge. Jag är tant nu!
Jag tänkte mycket på min barndom och gamla familj på vägen upp hit. Barndomen formar en så mycket. Men jag vill gärna forma min framtid efter andra mått än den. Och det här med att släppa taget om det som inte finns mer, det är min största utmaning. Kanske får jag leva mitt nästa liv med att öva mig på att släppa taget.
Min barndom går inte att göra om. Min framtid bestämmer jag.

Får se om jag kommer iväg till Norrland idag. Har fått en läkartid kl 13.45. Möjligen är det inte så bra att sitta i bilen i flera timmar och köra med svullen fot.