Rumi, 3

En dikt av sufiern Rumi, som levde på 1200-talet:

Allt började med ett rop från min krävande själ:
“Ge mig näring, för jag är hungrig, och skynda dig,
för tiden är ett skarpt svärd.”

Fler dikter av Rumi hittar du, om du söker på Rumi i sökrutan till höger.

En dikt av Rumi, 2

Rumi var en sufier och poet som levde i åren 1207-1273.
Här är en dikt av honom:

Du förhandlar inte om kärleken
där är valet inte ditt.
Kärleken är som en spegel, som reflekterar
endast ditt inre
om du har modet
till att se det i ögonen.

Hitta mer Rumi genom sökrutan till höger.

Jag kan inte sova…

Jag är trött men somnar inte. Klockan är strax två. Och igår natt sov jag bara fem timmar. Det känns som om det är en natt att vara uppe att vaka i. Att vaka i Guds öppna hand, som det stod i Rumis dikt. Eller att man ska vara vaken när ens älskade är här. Det skrev både Rumi och Tove Ditlevsen om. Tove skrev i en dikt att man ångrade sig om man sov bort ens i bara några få minuter, istället för att titta på sin älskade medan han sov. Men… jag har inte min älskade här. Jag har ingen älskade alls. Jag är ensam. Eller med min egen själs älskade då. Det får rosen symbolisera här nu då.
Jag vill inte sova. Jag vill bara skriva. Jag håller på med min första litteraturuppgift på den nya kursen. Jag tycker om att känna detta flöde av ord. Det är så lätt att skriva. Jag känner mig så nöjd. Kanske kan lite chokladmjölk och en bulle bädda ner sig i magen på mig och göra mig tung, så att jag somnar. Jag får se.
ros

En dikt av Rumi, 1

Mitt hjärta är så litet
att det nästan är osynligt.
Hur kan du lägga
så stora sorger i det?
Se, svarade Han,
dina ögon är ännu mindre
och ändå ser du världen
genom dem.

Rumi

Hitta mer Rumi genom sökrutan till höger.

Två betraktelser.

Hur ljudet n, kan förändra mycket…

”Vi vakar i Guds öppna hand.” (Ur en dikt av Rumi.)

och så här diktar jag:

Jag är vaken fast jag kunde ha sovit.
Jag väntar, tyst och stilla
och ser natten komma och gå.
Jag ser månen.
Jag slutar att vänta och se.
Jag är i nattens evighet, ett med allt.
Jag är i Guds ljus.

“Vi vaknar i Guds öppna hand.”
Den handen vill jag vakna i! Dagen börjar i en fri och öppen ljus himmel. Med alla möjligheter till att få syn på det bästa möjliga och att själva kunna ge det bästa möjliga. Öppenhet inåt och öppenhet utåt. Tryggt! Tillsammans! Kärleksfullt! Nära, med inte för kvävande nära. Här finns mycket att upptäcka och vara nyfiken på!

Här och där…

Jag har många ställen att vara på just nu. Ena stunden är jag i huset som är sålt. Andra stunden är jag i min lägenhet. Och i tredje, just nu, är jag i fritidshuset i Ångermanland. Jag känner mig något sliten, fast det är sommar, semester och ett ibland kravlöst liv. Överallt finns det saker att göra. Vissa saker måste göras, utan diskussion. Andra saker kan jag vänta med till ”sen”. Gör det nu! eller strunta i det… Det är ett väldigt pendlande mellan dessa olika ställen som är som polariteter. Även i hjärtat åker jag liksom berg- och dalbana. Upp till ett slags glädje och ner i den djupaste sorg. Skratt och gråt. Mår bra ena stunden, har det skit i nästa. Saknar balans och ro. Som vågorna i havet, så är det bara att följa med.
Jag har nyligen läst dikter av poeten Rumi. Och nu är jag inne i Harry Potters värld. Det är också polariteter, mellan de gamla kärleksdikterna och den nyligen fantiserade trollkarlsvärlden. Båda böckerna handlar om att välja väg på sina sätt. Det är skönt att läsa. Att vara i andra världar än min egen. Här och där… Att finna min väg och balans, mitt eget bo och ro i hjärtat, det kommer säkert sen.