I am a rock.

Det är i och för sig bara oktober än. Men känslan är sån, i mitt kalla hem idag.

A winter´s day in a deep and dark December
I am alone, gazing from my window,
to the streets below,
on a freshly fallen silent shroud of snow
I am a rock, I am an island

I´ve built walls, a fortress deep and mighty
that none may penetrate
I have no need of friendship, friendship causes pain
It´s laughter and it´s loving I disdain
I am a rock, I am an island

Don´t talk of love, well I´ve heard the word before
It´s sleeping in my memory,
I wont disturb the slumber of feelings that have died
If I never loved I never would have cried
I am a rock, I am an island

I have my books and my poetry to protect me
I am shielded in my armor
hiding in my room, safe within my womb
I touch no one and no one touches me
I am a rock, I am an island
And a rock feels no pain
And an island never cries

Kallt hemma.

En kall frukost i min kalla lägenhet är inte precis vad jag skulle ha ätit. Grannen mittöver har inte heller någon värme. Måste ringa till felanmälan igen. Jag ska ju i och för sig spara pengar på alla möjliga sätt nu, men det var inte med elvärmen jag tänkte mig det. Att frysa är inte roligt alls. Jag sitter inlindad i filtar och kan inte göra så mycket annat då. Skönt att jag ska till jobbet strax, där är det varmt tack och lov.