TUSEN TACK underbara och kära arbetskamrater som ordnade en personalmiddag efter arbetet idag, med god mat, kakor och överraskande lek som öppnar för samtal lång tid framöver antagligen.
TACK SJ, som skickar mina tågbiljetter med posten och som jag kan avboka 7 dagar före avresan utifall att jag skulle ångra att jag åker ensam och utan större planer, bara med en diffus längtan. Har hittills bara bestämt en sak, att äta lunch med en svensk i Köpenhamn, precis när jag kommer fram.
TACK Språktidningen, för att ni skickar ett extra nummer till mig, fast jag inte har betalat för det. Den ska jag läsa på bussen till och från jobbet här framöver.
TACK kisse, som vill vara här med mig, när jag kommer hem. Goskisse, vad skulle jag göra utan dig?
Tack för idag.

Ny vecka med nya dagar att jobba på. Jag tänker att vi kommer ännu en vecka närmare våren, även om det inte riktigt känns så. Jag längtar efter att det är ljusare när jag vaknar. Det dröjer ett tag till innan det märks skillnad.
När kommer det märkas skillnad med allt som händer i mitt yttre liv då? Jag är orolig för att jag inte kommer hinna med riktigt. Visst är det bra att få lite fart där och så behöver jag tänka på att resa långsamt.
Långsamt och snabbt. Yttre och inre liv. Balans och obalans. Polariteterna. Viktiga saker.