Har jobbat hela veckan. Fint!
Har fått på vinterdäcken på bilen. Bra!
Jag har gett kisse hans första piller för sköldkörtelfel. Bra att jag kunde och trist att han måste medicinera resten av livet. Jag trodde inte en katt kunde ha en sån sjukdom. Nu vet jag det!
Jag har tagit ett härligt avkopplande, hett, doftande bad. Underbart!
Jag har fått mejl från kunskapskanalen, deras tv-program under kommande veckan. Kunde väl ha varit ett kärleksmejl istället. Nej visst ja, det är slut! med sånt.
Jag har en jättedisk i köket att ta hand om. Hm… den står säkert kvar i morgon med!
NU vill jag bara ta det lugnt och inte göra något alls. Så! Ledig! Helg! Skönt!

Ack, så trött jag är! Jag vågar bara tända ljus när jag är riktigt vaken.
Jag orkar inte diska.
Jag orkar inte tvätta.
Jag orkar inte städa.
Jag orkar ingenting.
Bara tömma kattlådan.
Bara jobba.
Bara sitta här och glo.
I morgon får bilen vinterdäck.
Snart åker jag norrut en sväng.
Hoppas jag orkar köra då.
I mörkret.
Det måste gå!
Bara måste!
♥
♥
♥

Kisse har varit hos veterinären och tagit blodprov. Knölen är en fettknöl. Han behöver få ta bort tandsten. Inte bara människor har tandproblem…
Bilen har varit på verkstad. Nu är avgasrör och ljuddämpare bytta.
Det blev en dyr dag det här.

Här är änder från ankdammarna igår. Det var en riktigt fin dag. Den bär mig genom långa måndagen. Nu är jag mest trött. Lite sorgsen med.
Vad är tid? Tiden går och kommer aldrig mer igen.
Vad är längtan? Inget att ha, den förändrar ingenting. Bäst att bara låta dagarna gå och gå och gå. Och göra det bästa av dagen.
Och denna eviga väntan? Jag väntar, fast jag inte vill. Svårt att sluta upp med det.
Tröstar mig med att lyssna på Beatles. Long time no hear.

Medan katten sover på soffan på balkongen, sitter jag vid datorn och fixar med mina vinylskivor, som ska bli mp3-filer. Gissa om jag har att göra nu! Plötsligt har jag ingen tid för annat.
Och så lagar jag fläskkarré och ugnsbakad potatis i pauserna. Idag blir det familjemiddag ihop med båda mina barn och deras kärlekar. Jag får tillbaka min gamla musik. Och mina barn är här samtidigt. Det är bara helt otroligt bra!

Vilken fin fredagskväll jag har haft! Micke och hans flickvän har kommit och hjälpt mig handla, lagat mat och diskat. Micke har hjälpt mig hitta tillbaka till mitt gamla fotoredigeringsalbum på datorn, uppgraderat wordpress, stängt av den gamla gästboken, och gjort om en inställning i word så att jag hittar bättre där. Helt klart lycka att få ordning på så mycket på bara några timmar.
Bilen är trasig. Är det ljuddämparen som är dålig eller har den hål i avgasröret någonstans? Den låter värre och värre nu. Måste lagas. Kommer den hålla en dag till utan att låta för hemskt? Det var inte kul att köra hem från affären idag. I morgon ska jag köra flera mil. Inte bra. Inte kul. Det blir till att ordna en tid på verkstaden nästa vecka. Och att åka buss. Jag får stå ut med det.

Jag längtade till Danmark och åkte då till Jysk.

Nja…. så var det väl kanske inte riktigt…. Så här var det:
Katten kissade återigen i hallen, vid ytterdörren där det finns gammalt, trasigt klinkergolv. Jag orkade inte slita upp det och lägga nytt golv. Jag åkte till Jysk för att köpa en matta istället för att lägga där. Sedan skurade jag golvet, la ut mattan, lyfte skohyllan, knäckte ryggen och fick ryggskott. Så var den sanna historien.
Men det första lät bättre:
Jag längtade till Danmark och åkte till Jysk.

Så börjar en ny arbetsvecka med massor att göra. Det är bara att sätta igång!

Och så har jag mött en sida av mig själv idag, som jag inte alls tycker om. Vad är det som gör att jag så dåligt står ut med den? Det kan jag undra över. Alla har dåliga sidor. Jag med. Alla gör fel ibland. Jag med. Även solen har sina fläckar.
Ibland måste man i mitt jobb kunna härbärgera andras känslor och frustrationer. Just idag har jag svårt att stå ut med mina egna. Det är lite märkligt faktiskt. Fast det är bra att jag är medveten om det här. Först då kan jag förändra mig eller bli vän och försonas med den här sidan av mig själv.

Efter en natt med katastrofdrömmar är det tid att hålla sig till basen, tryggheten, det väsentliga i livet: att ha ordning i sitt badrumsskåp. Jag har bott här nu i över tre år och inte städat där en endaste gång, för jag har haft så mycket annat att göra. Idag är det dags! Bort med gamla saker som jag inte använder. Bäst att ta ett kort före och efter. Obs! Inget kommer visas upp på bloggen. Badrumsskåpsinnehåll, det är privata saker det!
För övrigt har jag ännu inte kommit på, hur jag ska hitta mina bilder i datorn, så att jag kan redigera dem. Gamla kameran var MYCKET bättre!!!

Jag vaknar missnöjd och arg. Ska jag ut i skogen arg eller fixa något hemma? Ilskan gör mig beslutsam att åka till Fredells och leta efter en ny badrumskran. Men tji fick jag. Jag måste prata med husföreningen igen. Det känns inte rimligt att jag ska vara rörmokare hemma och veta vilka delar som behövs för hur kranen ska byggas ihop. Det är ett jobb för någon annan. Inte mig. Det är väl därför det hänger i luften. Kanske är det steg nummer ett som måste tas innan resten i badrummet kan bli klart. Kanske.
Joni Mitchell sjunger i en sång att varje ny dag är en kyss. Kanske det. Ibland en riktig smällkyss då. Nå, jag ska inte klaga mer än jag gör nu. Jag har det också bra. Jag ska tänka på det och passa på att ha det bra med. Äta lite. Städa lite. Lyssna på syrran och hennes musikervänner på radion, P2 klockan 15.

Det sista jag gör innan jag lämnar jobbet, denna fredagseftermiddag, är att ta en influensaspruta. Och det första jag gör när jag kommer hem är att ringa ett jobbsamtal. Hm…
Så! Klar! Nu är jag redo att vara ledig.
Vad fyller min tid den här helgen då? Vad vill jag? Vad behöver jag göra? Vad har jag behov av?
Den sista frågan går jag bet på direkt. Nej, jag får inga kramar och kyssar och kärleksfull närhet som jag troligen mest behöver! Nix! Resten får jag nog fundera på, medan jag ligger på soffan och vilar en stund…

Det är fin höst ute. Jag har inte kommit på hur jag ska redigera bilder med min nya kamera. Tills dess blir det bara ord, ord, ord…
Och så har jag fått hem en skivspelare med usb-ingång. Nu behöver jag bara ordna en hylla att ställa den på, ovanför studion och förstärkaren och högtalarna, så att jag kan få ljud i den. En baggis? Nä. En utmaning. Jag har konsoller. Jag har skruvar. Jag har tänkt. Jag har allt, utom en passande hylla och energi.
Så här är det ofta. Jag vet precis vad som ska göras. Sen händer inget.

Jaha… så håller jag på att bli sjuk! Har ont i halsen. Svårt att svälja. Nyser. Svårt att sova. Vaknade minst varje timme i natt. Hur ska jag orka? Lång och viktig dag på jobbet. Måste dit.
”Måste” – vad är det för konstigt ord?

Det var en fin dag idag. Solen sken från den blå hösthimlen och jag fick mycket värme och goda ord från andra. Jag blir överväldigad av det, glad och tacksam. Det är något att minnas till andra mer gråa och trista dagar.