Äta bör man, annars dör man. Äta gör man, ändå dör man.
Jag tycker det är så sorgligt med alla matvarningar som kommer, slag i slag. Och att de har uppmätt höga miljögifter i en bebis blod, är bara så hemskt!
Än sen då, kanske någon tycker? Inte jag.
Idag räcker det inte att äta vanlig mat som vi alltid har ätit och mått hyfsat bra av. Nu kommer larmrapporter om gifter i östersjöfisk, köttet är inte att lita på vad det står på förpackningen, en del frukter ska man bara undvika helt hur gott de än smakar, för de innehåller farliga halter av bekämpningsmedel.
Numera går det inte att låta smaken avgöra om det är ätligt eller inte, köttet är manipulerat, vindruvor är till exempel något att undvika. Mycket giftrester finns kvar i dem. Fisk som är så nyttigt, är inte för barn att äta mer än ett par gånger om året, om de kommer från insjöar och Östersjön.
Vad är det här för värld vi har? Är det så jag vill ha det? Nej! Och ändå säger jag inte nej till sånt som förstör miljön, plaster och farliga medel i kläder och datorer, mobil och bensinbil. Listan kan göras lång.
Jag tycker inte att jag ska behöva laga särskild mat, bara för att den vanliga maten är så dålig. Jag vill laga vanlig mat med vanliga livsmedel. Den möjligheten finns kanske än idag. Jag köper ekologiskt så mycket jag kan. Jag lagar till maten i järnpanna istället för teflonpanna, jag lagar maten från grunden, istället för att köpa färdigmat. Jag köper svenskt kött. Inte rött kött särskilt ofta. Helst svenska grönsaker och frukter om det finns.
Jag har ont i magen precis nu. Något jag har ätit har nog inte varit bra. Men vad? Det syntes inte utanpå att det var dåligt. Kanske kände jag en lukt, när jag tänker efter, men lyssnade inte på det.
Mat går att äta även efter sista bästa förbrukningsdagen. Det är inte det som är farligt. Det är dags att öva upp mina sinnen så gott jag kan. Se, lukta, smaka. Köpa ekologisk mat. Det är ingen garanti, men bättre än att chansa. Undvika östersjöfisk. Och laga mat från grunden. Barnen kan inte välja vilken mat de får, det måste vi som lagar maten ta ansvar för. Och har de redan nu höga gifthalter i sig, måste vi verkligen se till att de inte får högre halter. Gifterna stannar kvar i kroppen. Påverkar fortplantningsförmågan, ökar fetmarisken och är cancerframkallande bland annat. Det här är bara början.
Och nej, maten är inte det enda som är ”smittat”. Också kläder och lakan är giftiga. Inte bara snygga. Osynligt sveps vi in i en bedräglig värld.
Det är dags att börja reagera. Matuppror! Kläduppror! Var är massrörelserna som fanns på 70-talet? Var är alla upprörda människor? Sönderstressade? Datoriserade? Förkrympta? Trötta? Uppgivna? Så fruktansvärt rädda, så vi stänger av? Antagligen.
