Å, så intensivt det är på jobbet just nu. Jag har tusen saker att hålla reda på. Massor av information att komma ihåg. Massor av besök att göra ute på skolor och träffa personal och elever i dagarna framöver. Och så allt annat som händer på skolan som jag ska ordna med, oj oj oj… Jag har inte tagit rast mitt på dagen alls tre dagar av fyra. Jag bara jobbar och jobbar och jobbar. Har inte tid och hittar ingen annan tid heller. Och snart blir det påsklov. Då blir allt kolugnt istället ett tag. Eller hittar jag kanske tillbaka till min egen kreativitet igen? Om jag hinner varva ner. Om jag orkar. Om jag klarar att hålla ihop mig. Om. Kanske.

Vad ska jag göra idag då? Jag behöver tänka igenom dagen som kommer och skriva min lista över viktiga saker:
-jobba
-åka hem
Nej, nu skojar jag. Så skriver jag inte idag. Lite mer detaljerat blir det.
Och det är ingen risk att jag glömmer bort att jobba och åka hem. Däremot måste jag hitta mina viktiga papper som jag har förlagt på ett säkert ställe. Måste ringa runt och bestämma tider för besök. Måste ta tag i en möbelbeställning. Dagarna bara går och andra saker tar plats, istället för viktiga saker som också måste göras.
Dessutom längtar jag efter att känna mig skapande. Visst finns det väl någon dikt eller sång som är på väg fram i mig? Eller se en bild som bara måste målas. Eller är det kaklet som ska sättas upp snart? Något är det som pockar i mig och vill ta plats. Inte bara jobb och vardagligheterna hemma. Dessutom behöver jag skriva mera.
Antagligen är det en otillfredsställelse jag känner, både hemma och på jobbet. Många små detaljer som behöver ordnas med, innan jag kan gå vidare igen.