Nu är Leif opererad och ligger matt och trött. Han började dricka jos och drack lite kaffe till en macka. Axeln är ordentligt svullen. På onsdagen ska han röntgas igen för att de ska se om det verkar bra.
Alla är snälla på avdelningen och ingen sa till mig att jag skulle gå, trots att besökstiden var slut. De är kanske glada att någon är där och sköter om honom. Och Leif slapp ringa var femte minut för att få hjälp att dricka. Nu klarade han av det själv, innan jag gick.
Nu går behandlingen vidare med träning med hjälp av en sjukgymnast. Smärtstillande. Läkning. Vila.