Nu har jag börjat packa till min danmarksresa. Jag känner reslusten ta tag i mig. Jag hoppas på lagom mycket spänning bara. För mycket är jobbigt för mig. Lagom mycket är att åka ner till färjeterminalen och hoppas att få åka med en tidigare båt till Fredrikshavn, så att jag kan vara med på basaren i kyrkan den dagen. Lagom mycket är att hitta till färjeterminalen, bäst vore att bli guidad. Att komma av och på båten är i nivå att bara göra det. Inget att fundera på. Att åka vägen upp till Skagen är att bara susa fram och vara glad. Låg spänning. Men att åka till och in i Kà¸benhavn är hög, mycket hög spänning. Suck! Där har jag aldrig kört förr. Och det är bara att göra det. Jag måste till hotellet och sedan parkera. Där får bilen sedan stå när jag är där. Och att sedan köra vidare. Vart? Jag är fri att åka vart jag vill. Det är en lagom spänning i det med. Sedan finns det andra sorters spänning med. Den här handlar om att komma fram dit jag vill. Ibland räcker det godt på vej. Lige ud!