Det är ingen vidare bra kväll för mig. Jag sover och sover och har hosta och ont. Måste nog beställa tid hos doktorn igen. Undrar om jag kommer orka åka till Norrland på sportlovet? Just idag känns det inte så. Ju närmare lovet kommer desto osäkrare blir jag. Att köra upp ensam och komma till ett vinterkallt hus känns inte lockande. Och att vara orolig för om rören har frusit, att öppna systemen för några dagar där, är det värt besväret? Å, så jag våndas!
Idag lyxade jag till mig med några liljor. På facebook, denna förunderliga anordning, finns en spåkula, som tyckte jag skulle ha blommor till glädje och healing. Javisst. Tänk att en påhittad spåkula behöver tipsa mig om det. Vad i hela friden är det som hindrar mig från att köpa blommor till mig själv när jag vill? Hm…

Bilen står ute på gatan. Den startade snällt igår. Men min parkeringsplats är insnöad och ena bilgrannen har tagit en del av min plats, så jag kommer inte in på den.
På jobbet är parkeringen snart borta. Den är fylld av jättestora snöhögar.
På Huddingevägen såg jag en lastbil fylld med snö. Konstigt att se någon köra med ett lass snö. När det finns så mycket överallt.
Snö. Knarr under kängorna. Vitt. Vackert. Evig vinter. Just nu känns det som om det alltid kommer vara vinter. I alla fall i hela februari.