Jag känner mig mycket hedrad av att vara länkad till Föreningen Selektiv mutism. Deras hemsida är verkligen fin och stöttande till både tysta och anhöriga. Föreningen sprider kunskap om selektiv mutism, ger stöd och bygger upp ett nätverk mellan människor.
Jag hoppas att i en framtid lära mig mer om selektiv mutism och arbeta med det genom gestaltterapi. Finns det någon med erfarenhet av det eller av kontakt med talpedagog, kontakta mig gärna och berätta.
Lyssnar på musik från en serie som heter Lugna Blå Timmar, musik av olika slags klassiskt. Mycket vackert och vilsamt. Jag har ägnat den här lördagen, som så många andra lördagar till att städa. I veckan orkar jag inte och på lördagen har jag vilat ut och orkar ta tag i att rensa och städa och tvätta, alla de vardagsgöromål ett hem behöver skötas om med. Sen kan jag vila på söndagen igen. Nå, det händer inte heller varje helg att jag städar i rättvisans namn. Någon gång emellanåt är jag borta med.
Jag kan sakna tvåsamheten. Att ha någon att göra saker med. Att prata med och städa med och handla med och annat. Det vore vidunderligt att bli kär igen. Men det är inget krav för att kunna ha det bra ändå.
Vaknar med en dröm i sinnet. Somnar om. Vill inte riktigt ta till mig drömmen. Jag säger där att jag tagit ett steg vidare. På danska. Et skridt videre. Kanske har jag det i verkligheten med.
Idag är jag sjuk fortfarande. Mer snuvig. I nästa steg. Kanske är det vad drömmen sa?
Vad händer idag? Ingenting? Vardagssysslor! Var ska jag börja? Ta ett steg i taget. Ett enda steg i taget. Det räcker, för att komma vidare.