Å, jag måste ju vara en av världens bästa bullbakare. Eller heter det bullbagare? Mums, vad gott! I alla fall de första sex. Och de blev riktigt fina i bullformarna med hjärtan på. Fast de syns inte på bilden.
För att vara så lat som jag är, får jag sannerligen ändå något gjort, konstigt nog, trots att jag har tillbringat nästan hela dagen i sängen.
Deklarationen är inringd, utan ändringar.
Bullarna är klara och provsmakade. Frukostbröd kan jag kalla dem för.
Danskaläxorna är grovgjorda. De behöver mera omsorg, men inte idag.
Skolarbetet är löst planerat. Det går nog bra med det jag tänkt.
Båtbiljetten till Danmark är beställd. Inte betald. Inte beställd hem. Det gör jag sen, från Danmark. Eller så stannar jag där.
Liverpool vann dagens match med 1-0 mot Manchester City. Det var väntat.
Tja… en del dagar bara går. En del veckor likaså. Som den här. Bort med den bara! Hit med nästa!

Det är sista dagen i veckan och dags att gå upp. Klockan är 14.05 redan. Jag är inte hungrig än, men jag kanske blir.
Det är dags att göra allt det som inte blivit gjort, som jag hade tänkt göra under veckan. Och deklarera. Pappren ligger nu på köksbordet. Miniräknaren med. Bara inte jag sitter där.
Idag. Söndag. Jag är inte i mitt Här och Nu. Jag har funderat över min närmaste framtid lite. Våren och sommaren. Så långt kan jag se framåt. Hösten är mer oklar och oviss. Ett antingen eller. Att vara i väntan är mitt vanligaste tillstånd. Det är jag van vid.
Det är dags att beställa båtbiljetter. Ingen natt i Skagen före kursen.
Deklarera.
Göra klart en dansk översättning till kursen.
Skriva något om danska språket.
Planera kommande arbetsveckan.
Först tänkte jag att jag skulle inte få blogga förrän jag gjort allt. Men nej, jag har ingen som helst arbetsdisciplin idag. Jag tappar fokus jämt. Och bloggar när jag vill.
Ska jag ta och baka bullar då? Jag har allt jag behöver till det hemma. Får se om jag kommer dit.