Vilken fin morsdagspresent jag får i år! Jag, som inte firar mors dag, räknar ändå min sons tillfälliga inflyttning över sommaren hit, som en gåva! Jag ser det så i alla fall. Det är väl så jag tänker det kan vara, att kunna komma hem till mamma igen, som vuxen.
Jag är säker på att det kommer gå bra. Jag ser fram emot veckorna fram till midsommar av samboende igen. Det var mer än två och ett halvt år sedan sist. Ett helt liv sedan. Ett annat liv, med mamma, pappa, barn, hus, bilar, fritidshus, det mesta gemensamt, i ett lugnt, vad vi, jag och exmannen, nog båda trodde skulle vara ett livslångt äktenskap.
Nu är nu. Helt annorlunda än vad jag trodde det skulle bli. Jag städar rummet Micke ska bo i och tar undan en del grejor, så att han får plats med sitt. Och på söndag kommer min son att bo hos mig igen, ett litet tag. Jätteroligt!!!