Aj, vad ont i kroppen jag har! Gårdagen var väldigt slitande för mig. Vi sprang och sprang för att hinna med båten till Birka och när vi kom fram till den, stod vi vid fel båt och sen fick vi springa igen, till den rätta. Med packning på ryggen är det extra ansträngande. Nå, jag behövde inte motionera mer den dagen i alla fall.
Efter Birka, var jag kvar i stan. Jag gick och sökte i tapetaffärer efter en rosbård, att ha i sovrummet i Norrland, där vattenskadan förstörde tapetkanten i sovrummet.
Sedan var jag på min första danskaföreläsning. Det kommer nog bli bra. Många kvinnor där har en dansk käraste, eller har haft. Här kan jag fråga om precis allt vad gäller det danska språket. Läraren pratade danska och i början av kursen talar hon långsamt. Om vi vill, får vi prata danska vi med, men det är inte det kursen lär ut i första hand. Så nu gäller det att ta tillfället i akt, tänker jag.
Varje steg hemåt, påminde mig om att jag har en kropp. Aj! Ont!
I natt har jag sovit som en stock. Jag tror inte jag har rört mig ett smack. Jag måste nog ta en smärtstillande tablett, om jag ska komma upp ur sängen idag.