Micke och jag lagar mat ihop. Sedan pratar vi om kontaktmönster och han söker på internet om det finns forskningsuppsatser som passar in i nya tidens sätt att ha och vara i kontakt med varandra, föräldrar och barn. Eller var det bättre förr? Faktiskt tror jag inte det alltid. Barnen har alltid fått stå tillbaka för föräldrarnas (omedvetna) behov och det är ju inget nytt. Ja det här är något som behöver forskas om i alla fall. Förr pratade man om kvalitétstid och/eller kvantitetstid. Barndomen går inte i repris för någon. Och i bästa fall är den trygg och till glädje.
Å, vad jag önskar att det fanns någon med körkort som ville följa med norrut… jag orkar inte köra hela vägen själv än. Och så ska det bli kallare. Och snöa. Och vara halt. Och ju färre dagar det är kvar på lovet, desto mindre motivation har jag att åka. Har mindre lust nu att värma upp ett fruset hus. Suck!
Kvällens tröst blir med te och kransekager framför tvn:
DR1: De vilde svaner av HC Andersen kl 20.
Axess tv: Hos terapeuten kl 21.30.
4+: Medium kl 22.

Vad finns att göra? Jag skriver. Oj, vad jag skriver. Tar inte orden slut snart?
Jag läser utvecklingspsykologiska teorier till teoridagen i januari. Och Alice Miller. Allt i ett snurr. Behöver läsa Stern med. Nu eller sen?
Jag gör ingenting också. Ligger mest i sängen. Glor på datorskärmen. Inte ens tvn drar. Och det jag vill titta på, glömmer jag bort att titta på.
Mina gäster hade väl önskat sig lite fred och ro här hemma. Jag hade tänkt jag skulle vara i Norrland. Så kan det gå.
Måndag. Ont i huvudet. Ont i halsen. Behöver vila. Har tråkigt. Tar en dag i taget.