Ett i-landsproblem!

Vad det känns spännande att kunna köpa en nyare bil, från 2002. Jag har varit runt på bilfirmor och provkört Golf, Almera och Ford Focus. Jag har provkört en bil på privatförsäljning och den var rolig och lättkörd och kändes som om den kunde bli min. Men färgen är grå, och svagt grön-aktig. Jag har haft ovanlig färg på bilen i fem år nu och kan inte riktigt se mig själv i den här. Säljaren kunde dock tänka sig att ta min gamla bil till sin son. Det vore ju enkelt. Bara byta bilar med varandra!
Nu har jag ringt på en ny annons, helt grå metallic-färgad bil och den har både klimatanläggning och färddator som inte den andra hade. Jag ska provköra den i morgon. Priset skiljer ”bara” 4 000kr. Och det är båda Nissan Almera. Jag gillar ju min gamla Nissan Sunny och har svårt att ta in nya bilmärken i mitt liv. Jag är rätt så konservativ som vanligt när det gäller bilar. Hm! Jag undrar om jag kan jämföra bilar med människor? Jag säger bara så här: mina bästa bilar är de som fungerar ihop med mig! Det är viktigt att vi tycker om varandra! Bilen kommer ju att spegla mig på något sätt. Likaså kan andra människor spegla sig i mig och omvänt. Sen säger jag inte mer om det just nu, för det är ett stort ämne att filosofera över och är inte ett i-landsproblem!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.