Ett slut och en början.

saint paula
Så här vackert blommar min ena Saint Paula i köket. Den är så tålig och har klarat flyttning och sporadiska vattningar och två vintrar här, utan någon särskild omvårdnad.
Jag är också tålig och har klarat två vintrar utan någon särskild omvårdnad. Ibland tar jag bättre hand om mig och ibland inte alls särskilt väl. Inte kan jag säga att jag blommar vackert till trots, som min blomma.
Igår klippte jag håret. Inte så bra som sist. Och jag har smällt i mig två stora (goda) bullar och jag går stadigt upp i vikt, har ingen kontroll alls. Orkar inte bry mig, tröstäter hellre.
Jag ska packa i ordning i helgen, till det sista kurstillfället i Gestaltterapeutiskt förhållningssätt. Vad skulle jag ha gjort utan den, de sista tjugo månaderna? Hur ska jag klara mig sen? Nå, mitt liv är mer stabilt nu, än det var för ett år sedan. Och mycket har jag lärt mig, att ta med därifrån.
Jag skulle inte bli förvånad om sista kursomgången handlar just om avsked, att avsluta, göra färdigt. Jag har hemskt svårt för dåliga avsked. Eller avsked som jag inte har velat ta. Sånt är svårt för de flesta antar jag. Fast sätten att ta avsked skiftar antagligen.
Till sist något kul:
Jag har fått hem en liten iPod shuffle idag. Jag har saknat att kunna lyssna på musik ute. Nu laddar den sina batterier. Jag väntar bara på att se det gröna ljuset lysa. Klara, färdiga, lyssna!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.