Det här är min kyrka, den gamla medeltida kyrkan, Österhaninge kyrka, som hör ihop med kyrkogårdarna. Ja, det finns flera. Förr i tiden låg den mitt i byn. Nu utanför, på landet. Tar en kvart att åka dit med bilen. Och idag var det en extra vidunderlig väg att åka. Snön lyste upp. Björkar hängde ner, det var bitvis som att åka genom en trädtunnel. Granarna stod som i givakt med snövita grenar. Så vackert!
Det var en gudstjänst med nattvard. Knästående. Fint. Och min favoritpräst var där.
Jag tror jag åker tillbaka ikväll. Då sjunger Österhaninge kyrkokör in advent. Förut var jag med i kören. Kanske går jag med i den igen. Kanske till våren. Jag får se. Nu bakar jag lussebullar. Äntligen igång. Lång startsträcka har det varit. Så är det ibland.
God första advent! Gott nytt kyrkoår!

Och här är vägen hem. Det låter nästan som en saga…

Och på kvällen vid adventssången, såg kyrkan ut så här i mörkret. Så vackert!