Fyrtiosjunde dagen.

Lördag är det visst. Jag får tänka efter vad som gäller. Och vilken dag i ordningen är det då? Inte ofta jag skriver så höga ordningstal.
Och så vad med dagen? Det är grått och disigt ute. Men kanske tar jag mig en sväng till brädgården. Behöver köpa taklister.
Jag har äntligen sågat golvlister till gästrummet och det är lika bra att såga taklisterna med. De ska vara platta och rätt smala. Bara så de täcker för glipan mellan vägg och tak. Lätta att hantera. Lätta att måla. Lätta att spika. Det är ju inte golvlisterna. De är breda, långa och tunga. Men i alla fall sågade. Hurra!
Den här sommaren ser jag en rörelse i huset och trädgården. Saker och ting blir gjorda. Planer blir utförda. Det oavslutade blir avslutat. Jag sätter gränser för vad jag vill bättre.
Jag bär ner gammalt byggvirke som blivit över. Det har legat under arbetsbänken i övre hallen. Nu ska det ut från huset. Läggas någon annanstans. I garaget eller källaren. Och i källaren är det slut på ved nu. Det har aldrig hänt tidigare. Nu kan jag börja rensa mer där. Sopa i alla fall. Och ska jag bära ner arbetsbänken dit kanske? Vad ska jag ha i övre hallen då om det inte är till för bygge? Spännande att fantisera om det. Kanske dags att renovera där då. Det är det sista rummet kvar att renovera. Byta el. Måla tak och snedväggar, byta väggar. Men det blir inte nu. Först bara göra klart gammalt. Inte börja med nytt.
I sommar har jag fått nya insikter om mig själv och hur jag fungerar. Huset är som en spegel för mig och jag älskar mitt hus och jag älskar mig själv. Så enkelt kan det vara.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.