Fyrtioandra dagen.

Igår solsken och värme. Idag regn och tja, inte kallt i alla fall.
Mitt liv och mitt hus är fullt av oavslutade gestalter. Jag kommer inte vidare förrän jag gör klart dem. Till exempel:
Jag går förbi byrån och tänker: Den behöver målas om. Är det idag jag ska måla? Jag har i alla fall gjort allt det trista, tagit bort knopparna, tvättat och slipat den redan.
Jag går förbi spacklet jag tog fram: hm… är det nu jag ska spackla?
Varje gång jag går i trappan tänker jag: Den behöver täppas igen med silikon. När?
Jag ser på listerna i gästrummet: Måla i alla fall det omålade.
Jag har en bit offerbräda ute och har köpt färg. När ska jag fixa det? Och kanske måla längst ner på husfasaden, det jag når stående? Hm…
Jag står i duschen och tänker att jag skulle fixa en svamp att göra rent hyllorna med. Gnuggar jag bara, ska den väl bli ren och fin igen…
Smala taklister i gästrummet blir nog snyggt! Köps när?
Och de breda fina golvlisterna har väntat länge på att målas, säkert i tio år… Har jag linoljefärg kvar eller måste jag blanda till mer i rätt nyans? Har jag färg så det räcker för det. Börja med att kolla det… när gör jag det då? Att mäta väggarna vore också en start.
Och vad med att dricka te i gästrummet? Nu? Ja absolut!

Och hurra! Idag kom den ene takläggaren förbi. Kanske får garaget ett välbehövligt nytt tak innan jag åker hem till vardagen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.