Lärdomar i julgåva.

Så var julafton över för den här gången. Tomten hade massor av paket och jag fick alldeles för mycket kan jag tycka. Gladast blev jag för pärlhalsbandet och örhängena från min dotter och filmerna från min son. Är jag partisk? Absolut! Och de känner mig bäst av alla här i världen och det är fint så. Jag ser omtänksamheten i andra julklappar och uppskattar tavlorna för det. Jag har ett slags tavelfobi bara. Har ni inte märkt det va! Jag har svårt att sätta upp tavlor på väggarna. Jag får hitta någon lösning på det sen. Ställa dem på något sätt så att jag inte behöver borra hål i väggarna. Alltså, jag fick 11 tavlor! Elva! Eller ordna en krok och ha månadens tavla där. Det var ett förslag som kom upp. Nå, tavlorna är fina och givarna vill mig väl. Jag ser det med.
Värst var att äta julgrötslunchen själv. Det var inte kul kan jag säga i min usla sinnesstämning. Jag hade kokat gröten och dukat. Skurit upp skinka. Tagit fram bröd och ost. Gjort det fint. Kände julstämning. Men… mina gäster kom inte. Hm.. och jag som hade sagt att jag inte ville ha gröten för nära inpå middagen och vi hade i samförstånd skjutit upp lunchen en timme redan. Jag ringde, något kunde ju ha hänt. De sa: “Ät själv, så kommer vi sen” och “Jag står just nu med soporna i handen, vi har massor att göra och är försenade.” Och “Förresten, jag är alldeles för tjock redan nu!” Då blev jag så jävla arg, besviken och ledsen. Och jag vågade visa det. Det är ett framsteg för mig. Känslorna bara var där och måste ut och erkännas. Och visst är det gammal frustration och ilska med i det hela. Jag har svårt att lita på min gamla familj av olika anledningar. Jag har svårt att lita på andra med. Det kommer som en bieffekt. Jag kan förstå att jag litar till mig själv mest och bäst. Så jävla respektlöst kändes det i alla fall. Nej, så vill jag inte ha det igen. Usch! Samtidigt är respekt något svårt. Jag har själv en del att lära om respekt för andras gränser och vilja. Och hade jag varit mer lyhörd så hade jag inte bjudit in dem på lunch över huvud taget. Jag hörde någonstans i bakhuvudet att de egentligen nog inte ville. Så var det med det! En lärdom. Trist att det var just idag bara. Trist med mina förväntningar om en trevlig jullunch. Där fick jag för det! Skönt att det blev bra sen. Bäst var Tomten och att spela Geni. När det kändes för svårt bytte vi till Barngeni. Då blev det lagom enkelt och riktigt kul!

2 svar på ”Lärdomar i julgåva.

  1. God Jul önskar även jag dig Dana! Hoppas det blir lugnt och skönt, något vi alla kan behöva. Jag vet att i alla fall jag behöver det 🙂

    *kram*

  2. Vilka nattugglor vi är nu i denna julnatt va! Jag kan inte sova än. Lugnt och skönt är bra.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.