Jag har varit i kyrkan idag och lyssnat på predikan. Den kan vara väldigt intressant oftast. Alltid hör jag något som passar in i mitt liv och hur jag har det. Idag handlade det om hur man kan läsa bibeln. Vetenskapligt, objektivt eller inte alls så. Och jag som precis har börjat läsa den, från början. Från första Mosebok och allt. Jag har nyligen läst Marianne Fredrikssons böcker om skapelseberättelsen. Och för att förstå vad häftet Liv i öknen av Martin Lönnebo, så behöver jag veta mer helt enkelt. Jag har hört det mesta förr antar jag, i skolan och så, men nu blir det mer utbroderat och sett i mina ögon som jag ser med idag. Och med det förstånd eller snarare oförstånd jag har. Allt går inte att förstå. Gud är ett mysterium. Ibland tycker jag att jag förstår. Ibland inte alls. Ibland går orden rätt in i hjärtat och ger mig en tröst, en bekräftelse eller något annat. Ibland talar orden inte alls till mig. Och att Jesus finns för syndarna är ju helt klart. Och för de som mest behöver. För den som vågar tro. Det är bra att minnas när livet är glatt och utan svårigheter.