Skriva.

Nu är jag igång att skriva på ett föredrag om tal med olika infallsvinklar och sedan landa i barns utveckling, språkstörningar och annat. Jag väljer att skriva ner det. I alla fall alla lösa tankar jag har och ser om det blir en röd tråd i det hela. Jag hoppas det.
Så har jag i morgon kväll och på tisdag att skriva. Det ordnar sig nog med det. Om det tar en kvart, så är det väl kort. Jag har ingen aning om hur lång tid allt kommer ta. Jag har aldrig hållit ett föredrag tidigare för okända människor. Jag har berättat om språkstörning och lekarbete tidigare, men inte för så stora grupper då. Jag tycker det blir spännande att prova något nytt, jag är kanske en nyfiken människa trots allt. Jag är nyfiken på att prova mina gränser och göra sånt jag aldrig tidigare gjort.
Tretimmarspromenaden i skogen sitter i benen nu. Tur att jag har starka och fina ben som bär mig både bort och hem igen. Och på onsdag ska jag stå och prata. Eller sitta. Vad som känns bäst. Jag får känna efter och göra precis vad som passar mig. Jag tycker om min frihet, att göra som jag vill.
Tack och hej, leverpastej!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.