Två dagar kvar på jobbet. Och massor att skriva i helgen. Dubbeljobb, eftersom jag inte haft någon dator tillgänglig på jobbet. Suck!
Jag blev så gripen idag av en present jag fick av en elev och hans mamma. Jag fick en tavla med en rosenknopp, ett fotografi som mamman tagit. Så vackert! Och bakpå tavlan har eleven skrivit: ”Du är en blomma. hoppas att vi ses igen.”
Jag gråter nu med när jag läser det. Det är så fint. Då önskar jag att förutsättningarna för att stanna kvar på jobbet hade funnits. Men det finns det nu inte. Jag kommer i alla fall aldrig att glömma den här eleven. En riktig sötnos. Vi har alltid haft ett samtal igång och jobbat ihop länge, vi var båda nya för drygt fyra år sedan. Tack! Tack! Tack!