Fem arbetsdagar kvar. Idag fick jag en blixtrande huvudvärk igen. Och jag tror jag vet varför nu med. Det är helt fantastiskt bra att kunna härleda huvudvärken till någon bestämd händelse. Kroppen är smart. Jag börjar bli medveten helt enkelt om hur jag fungerar i vissa sammanhang. Det är steg nummer ett. Medvetenhet.
Jag börjar tro att mina snart lediga dagar inte kommer att räcka till för allt jag ska göra. Min almanacka börjar fyllas med än det ena, än det andra. Roliga saker! Bra saker! Sånt jag vill göra och inte skulle kunna göra om jag jobbade full tid. Möjligen inte då att gå till arbetsförmedlingen och gå på möten där… Men det får jag ta. Det är en ny värld för mig och kanske är det något som kommer att kunna hjälpa mig till att finna min väg framåt.