Morgonstund…

Jag vaknar tidigt och kan inte somna om. Jag går hellre upp numera och gör något än ligger kvar och lider av sömnlösheten. Jag tycker det finns något vackert i att vara vaken, när alla andra sover. Möjligen är det svårt att fokusera tankarna på det som är vackert. Ibland snurrar det i huvudet och det är jobbigt. Ingen lugn och ro direkt. Men det blir väl bättre vad det lider…
Igår hade jag höstlov och hade bestämt massor av saker att göra. Jag var på arbetsförmedlingen och skrev in mig bl a. Och så var jag ute på kvällen och åt malaysisk mat med en mycket god vän. Tack raring! Maten var en ny upplevelse. Den gröna pannkakan var absolut godast. Men jag tror att jag får ta det lugnt med rött vin i fortsättningen. Jag blev så trött av det och somnade direkt jag kom hem. Jag orkade inte tänka igenom dagen och allt som hade hänt. Jag behöver göra det innan jag somnar, så att den nya dagen kan börja just ny. Jag fick lära mig en utvärderande bön på retreaten och den har varit jättebra för mig att använda, just för att bli lugn och tyst, sortera, tacka, känna, lämna över sig och se framåt till den nya dagen.
Idag har jag höstlov med och har inte bestämt något särskilt alls. Jag tror det får bli en dag av eftertanke. Orken och lusten får styra idag. Läsa. Städa lite. Kanske handla något. Bara vara.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.