Jag var som sagt i Skagen i påskas. Jag skrev en sång där i en stund av stark inspiration. Jag är ju döpt där och på marken utanför ingången till Svenska sjömanskyrkan finns ett brunnslock, där mitt namn också är skrivet, märkligt nog. Om du tittar på bloggen för mars finns en bild av locket. I Skagen är jag alltid hemma!

I kyrkan i Skagen
har jag ett eget bo.
Hit kan jag alltid komma
och vara i min tro.
Till och med på marken
finns mitt namn i järn, att gå på.
På dopfunten i kyrkan,
finns namnen likaså.

Jag pratar med havet
utan att få svar.
Havet brusar på…
Fortsätter att prata – någon lyssnar på mig ändå.
Gud är nära här.