Gå hit och dit.

Dagarna går och jag hinner knappt slöa alls. Knappt skriva. Knappt se på tv. Jag jobbar och tar små kliv fram i en riktning som känns utmanande, uppfordrande och annat. Jag vaknar med ångest då och då, men som prästen Ted Harris sa idag om Kierkegaards begrepp om ångest: Jippie! Hurra! Den är varken sjuklig eller dålig. Den är något att vara glad över.
Att leva i mellanvåningen är att leva inåt, i både glädje och ångest. De hör ihop i valen som finns att göra, sa han. Det är viktigt att våga följa den inre rösten tänker jag.
Ja just det ja. Jag var på föredrag i kyrkan med en god vän. Ted Harris berättade om sin bok “Konsten att leva innerligt”. Boken har jag börjat läsa för ett tag sedan, men inte kommit igenom än. Den kändes svår. Nu kanske jag kommer fortsätta med den igen. Om jag hinner.
Jag är lite jäktad. Mycket att göra. Många saker att ordna med. Jag följer vägen, min väg, ett litet steg i taget.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.