Jag har börjat gå på små promenader. Att gå i danska bokskogar är bäst, även om den närmast mig i Fredensborg bara är en liten lund. Jag tog med en kvist vide därifrån. Den får hjälpa mig att komma ihåg att gå ut. Jag har också hittat lite symboler för mitt liv som passar just nu. Jag har med mig musik hem. Och en läxa. Och så finns annat att gå vidare med.
Det är ingen enkel väg jag har valt. Antagligen mitt livs svåraste resa och största utmaning. I maj åker jag till Danmark igen.