Vaknar och får solen i ögonen. Det är ett fint sätt att vakna på, bara jag är utvilad innan. Och det är jag. Solen skiner och på radion hörs ”Ring så spelar vi”. Alla pratar om den flödande solen idag. Vi är i Norrland. Vi tar oss en tur hit för att se till huset och fixa avloppet som det var stopp i när vi åkte härifrån i julas. Så är det med gamla hus, de liksom lägger av och fungerar inte som de gjort förr. Precis som bilar. Och människor. De kräver skötsel. Omsorg. Renovering. Pyssel. Vi har en del att göra på huset innan vi är klara här. En gavel ska bytas ut. Hela huset ska vara målat på alla sidor. Avloppet i källargolvet behöver bytas. Källaren har sina hål i golvet och väggarna behöver tvättas och målas. Hallen och gästrummet ska bli klara med. Men sen är det rätt så bra. Det är det redan nu. Jag känner en nöjdhet med att komma hit. Det är så vackert. Och tyst. Väsentligheterna i huset fungerar, vattnet, värmen och avloppet. Det är mycket. Att ta hand om hus är en självklarhet. Och att jag ska ta hand om min kropp är egentligen lika självklart. Den lägger av och faller sönder med. Fast jag tycker att jag tar hand om mig. Jag har varit hemma när jag varit ordentligt sjuk. Jag har opererat mig. Jag har gått till tandläkaren. Och till sjukgymnasten. Men det är inte nog. Nu behöver jag bygga upp mig. Snart ska jag börja gå på gym!