Äntligen!!! Efter tre år och sju månader så har jag kaklat klart i badrummet, mellan toaletten och badkaret och i ett hörn vid dörren. Å, så skönt! Nu ska jag bara foga, lägga silikonkant, måla på väggen, beställa ny kran och handfat. Det är också mitt jobb. Att få det uppsatt blir någon annans jobb.
Att kakla är som att baka bröd. Blanda ett recept. Knåda degen. Forma det. Låta det vara i ugnen. Dekorera det, nåja lite omvänd ordning. Njuta!

Nu är allt förberett. Kakel framme. Bitar delade. Fixmassa blandad. Golvet skyddat. Arbetsmusik vald. Jag spänd. Strax är det bara att köra på. Ingen återvändo finns. Ensam eller inte. Det är nu eller aldrig som gäller.

Fredag, lördag, söndag är kvar på sportlovet. Jag har en del kvar att göra på min lista. Ändå vill jag inte känna mig tvungen att göra allt om det inte passar sig av en eller annan anledning. Ett steg i taget framåt, det får räcka. Att ta ansvar för min tid och energi, det är en utmaning nu.