Att leva gestaltiskt.

Jag kommer hem från semestern och jag känner mig överväldigad av allt som möter mig. Jag både vill och vill inte möta världen igen. Hur kan jag då göra? Bara att låta allt skölja över mig låter ju inte riktigt bra.
Jag tänker på gestalt och vad jag lärde mig på min kurs: att se vad som är förgrund och ta det först. Även om det är småsaker som inte verkar ha betydelse i jämförelse med annat, så har det antagligen det, eftersom jag håller mina tankar och har energi för just det. Och sedan vara uppmärksam på vad jag gör, är också bra. Uppmärksamhetens under.
Hålla koll på tv-program. Mejla en rad. Äta frukost. Ladda ner de sista bilderna från huset i norr. Ok!
Och sedan?
Tja…. blogga… Gå runt hemma och ta in att jag är hemma. Ta tillbaka mitt hem, kanske jag kan uttrycka det som. Packa upp. Lära mig hitta igen. Allt känns så litet och smått. Jag ser det ostädade, trasiga, ofärdiga mest. Andas! Skaffa mig överblick! Känna efter hur jag har det. Sortera. Vara rörlig! Det är att vara gestaltisk för mig just nu i alla fall.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.