Idag har jag inget särskilt som ligger över mig. A lick of paint here, a lick of paint there… Jag kan jobba på med mitt, i min egen takt. Bara jag gör något, så är jag nöjd. Hantverkaren kan jobba på med sitt utan mig. Hoppas han sätter upp papper på resten av väggen idag. I morgon blir det regnskurar antagligen.
Idag. Denna oskrivna dag. Tänker handla lite i järnaffären. En verktygslåda, som jag kan dra omkring hit och dit. Ett paket med fönstervinklar. Nya fönsterstängare kanske finns att köpa, en bits som håller fast skruvar till skruvdragaren, rostfria långa skruvar kan vara användbara, att handla är lättsamt jobb. Kanske tvätta. Alla mina finare kläder är smutsiga.
Jag behöver ha fyra uppsättningar liggande:
1. kläder att visa mig ute med bland folk, t ex när jag handlar.
2. rena kläder att gå i efter jag har duschat.
3. kläder att grovjobba med och bli smutsig i.
4. dammfria kläder att måla i.
Egentligen blir det fyra uppsättningar till: varianterna med bikini och shorts för varma dagar. På det här sättet byter jag om flera gånger om dagen. Jag har mest mina gamla avlagda kläder här. De är både slitna och fula och matchar inte i färgerna. Jag ser rätt anskrämlig ut oftast. Behöver inte bry mig om hur jag ser ut heller. Just nu går jag igenom kläderna och slänger det jag aldrig mer vill sätta på mig och som är för små. De duger inte ens att ge bort. Då behöver jag inte tvätta dem mer, kastar dem bara rätt ner i sophinken.
En sak förvånar mig: Min övervikt har satt sig på magen det sista halvåret. Är det här verkligen min mage? tänker jag när jag ser mig själv i spegeln. Vems mage skulle det annars vara förresten! Är det här en del av mitt nya jag? Kan jag acceptera mig själv att det är så här jag ser ut nu eller kommer jag göra något åt det? Medicinskt sätt så är bukfetma en hälsofara. Mitt midjemått är i dag 86 cm. Runt höften och buken är jag 110 cm. Magen står rätt ut. Hur länge kommer jag stå ut? Alltså, fula kläder är bara en del av mitt yttre, som jag kan byta ut på fem sekunder. Men hur gör jag med kroppens förändringar?
Jag tar fram ett ouppackat vattenpass för att se vad som gör att jag känner mig sjösjuk när jag ser på det återinsatta fönstret och den snett uppskruvade fönsterbrädan utmed väggpanelen. Vattenpasset heter passande nog DUGA. Hur vill jag duga för mig själv? Det är en fråga om balans. Jag är i obalans med mig själv. DET är ingen nyhet! Att obalansen satt sig på magen är rätt så märkligt. Lyssna på kroppen, Dana!