Så skönt att det är fredag och jag slutar tidigt och kan gå hem och lägga mig i sängen igen. Jag har fortfarande feber. Eller förhöjd temperatur, som känns som eld inuti mig.
Det är så mycket som händer på jobbet och jag behöver vara med och inte missa något. Vill inte vara hemma och vara sjuk. Jag har ett tillräckligt tråkigt liv hemma på min fritid, så det räcker. Det är bara tv:n som går på och emellanåt sjunger jag lite. Att läsa har jag ingen ro till.
Veckans höjdpunkt var när en gammal vän kom hit och vi spelade in en grund till nästa låt jag vill spela in. Så saknade vi trummor till låten och vem känner jag som har ddrums? Ingen trodde jag, men igår hittade jag en i min närhet som har ddrums och som faktiskt kan spela och som jag tror kan tänkas vilja vara med. Fantastiskt bra. Fast jag måste ta studion till honom då. Tja, det får gå… Jag får ta och lära mig koppla in sladdarna med då. Hela tiden nytt att lära.
Min australiensiske bror har kommit till Sverige. Jag var och hälsade på honom en sväng i går kväll. Jag orkade en stund. Det var ju bra.
Idag är det JUNI! Äntligen juni. Jag har väntat länge. Det är jag bra på, att vänta. Hela mitt liv är som en stor väntan, en längtan framåt, till sen, sen… då… Och jag uppskattar att ha något att vänta på, att längta efter något, skapa något och att ha ett mål i sikte. Jag har några saker på gång nu. Det är bra för mig att ha lite projekt att hålla mig till och ta ut riktning efter. Och bra att avsluta saker som är påbörjade. Det är kanske det svåraste för mig.