Nu är det inflyttning hos mig, Micke flyttar in över sommaren. Det värsta med flyttningen är att bära allt tre trappor upp. Jag är inte bra på att bära. Jag gör det om jag måste.
Kisse går omkring och undrar vad som ska hända. Det är nya dofter och saker står på andra ställen. Hans katthjärna får en välbehövlig stimulans av doft och synintryck idag.
Och vad med mig? Jo, jag ser fram emot att bo ihop med Micke. Jag behöver också nya intryck hemma. I lagom mängd, så att jag hinner med att ta in allt och njuta av stunden.
Idag är det nio dagar kvar. Ungefär. Tills jag vet… om det blir av… eller inte. Det är som en graviditet ungefär, snart har nio månader gått av min väntans tid.