Ryokan.

Jag läser poesi från 18oo-talet, av den japanske zenbuddisten Ryokan:

“Good friends and excellent teachers –
Stick close to them!
Wealth and power are fleeting dreams
But wise words perfume the world for ages.”

Goda vänner och utmärkta lärare – håll dig nära dem!
Rikedom och makt är flyktiga drömmar. Men kloka ord lämnar väldoft i världen länge.

Jag ska läsa mera och se om det finns en kvarlämnad doft här. Jag fastnar för en till så här i början:

“What is this life of mine?
Rambling on, I entrust myself to fate.
Sometimes laughter, sometimes tears.
Neither a layman nor a monk.
An early spring rain drizzles on and on.
But the plum blossoms have yet to brighten things up.
All morning I sit by the hearth,
No one to talk to.
I search for my copybook
And then brush a few poems.”

Vad är det för liv jag har? Irrande anförtror jag mig åt ödet.
Ibland skratt, ibland gråt. Varken en lekman eller en munk.
Ett tidigt vårregn duggar oavbrutet. Men plommonblomstren kommer snart lysa upp.
Hela morgonen sitter jag vid härden, utan någon att prata med.
Jag letar efter min skrivbok och tecknar ner några dikter.

Jag har översatt fritt ur boken: “Dewdrops on a Lotus Leaf. Zen Poems by Ryokan” översatta till engelska av John Steavens.
Jag vill också skriva dikter! Här är en kort en:

Jag har kommit till vägs ände.
Här ska jag stanna ett tag.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.