Nu har jag gått till skolan igen, fast jag helst ville ha sommarlov mera. Nåja, det kommer en ny sommar sen. Nu ska jag vara duktig flicka och gå till jobbet och sköta mina uppgifter så gott jag förmår. Mer kan man inte göra. Fast nog finns det en djävul som sitter och hackar på axeln, ibland sitter den på mig och ibland sitter den hos andra och pekar åt mitt håll:
– Jobba mer! Jobba bättre! Var duktigare! Du är inte bra nog! Om det bara vore någon annan som hade ditt jobb skulle det vara mycket bättre utfört! Du är dålig! Du är si! Du är sån!
Värst är nog det osagda och de missnöjda. Då är det inte konstigt att det tar emot att gå till jobbet efter såna dagar.
Så finns de andra dagarna, när tiden flyger fram. Mötena, de riktiga mötena jag kan ha med barnen och andra som lyfter mig, som en svala, örn eller taloxe! Stunder att leva för! Då vi skrattar och busar och inga hinder finns för något. Allt är sagt och uttalat. Vi tycker om varandra helt enkelt! Jag hoppas på många bra dagar och att min livliga fantasi nu ska ta semester medan jag jobbar!