Tillbaka till vardagen och till det välbekanta. Behöver inga nya intryck nu på lång tid framöver känns det som. Nu gäller det att klara av och vara i vardagens små och stora bekymmer och glädjeämnen.
Skönt att kisse är en katt och ingen hund. Jag slipper gå ut med honom i morgonens blöta. Han sitter här bredvid och vill ha lite mat och klapp. Det får han.
Jag ska till tandläkaren i eftermiddag. Och behöver beställa tid hos doktor och ringa verkstaden som gjorde rent hjulen och fråga om något hände där med vatten i bilen. Vad kan han säga? Ja eller nej?
Jag är nödd och tvungen att sluta stoppa huvudet i sanden och inte förtränga det som är obehagligt och kostbart. Det får bli veckans och livets arbetspunkt.