Vaknar med en dröm kvar i drömminnet. Den är på sätt och vis så sann och tar hårt på mig. Konstigt med drömmar att de kan vara så talande, på drömmars vis.
Just nu är det mulet och blött ute. Slaskigt. Kallt. Tv:n låter nerifrån vardagsrummet. Fåglar låter ute. Det är imma på fönstren här i sovrummet.
Jag har röjt väg för min gamla soffa, som ska komma hit idag antagligen. Det är stor oordning och jag har för mycket saker. Ingen feng shui.
Traktorn kommer sen och röjer bort snö på gården för bilen.
Nå, det som inte blir bra, får jag väl ändra på sen då. Ingen kan göra allt. Alla kan göra något. Alltså: Jag kan inte göra allt. Jag kan göra något.