En liten aftonsaknadsdikt:

Dagen har gått.
En ny kväll är här.
Jag väntar på dig.
När hör du av dig igen?

Alltid denna väntan.
Kommer du inte snart?
Jag vet inte var du är.
Det är sorgligt att inte veta.

Du blir bara tyst.
Tystnaden är talande.
Jag tror alltid det värsta.
Är det så? Eller har jag fel nu igen?

Medan tiden går, gör jag det jag är bra på:
jag väntar.
Dagarna går och veckorna går.
Snart har jag glömt bort
vem jag väntar på.